Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ESS 2006:2
denter för mindre utbildningsmängder som adderar till 40 poäng.
40 poäng är heltidsstudier under ett år och 40 avklarade poäng är en
helårsprestation. Diskussioner har förts med Högskoleverket
(HSV) om volymindikatorer och möjliga kvalitetsmått
Det finns också en hel del uppdragsutbildning på universiteten.
Uppdragsutbildning är en ofta skräddarsydd utbildning för personal
på olika företag. Det är företagen som betalar utbildningen. I
HSV:s information ingår merparten av denna utbildning. Antal
helårstudenter i uppdragsutbildning ligger för åren 2000–2002 på
ca 5 000 att jämföra med antal helårsstudenter i reguljär utbildning
som för motsvarande år är ca 270 000. Beräkningar har gjorts såväl
inklusive som exklusive uppdragsutbildningen.
I dialogen med HSV har framkommit att det egentligen inte
finns några bra kvalitetsmått och att det för närvarande är bättre att
utelämna denna aspekt i beräkningarna. Det finns en hel del mått
som vid första anblicken skulle kunna användas för att få in kvalitet
i beräkningarna. Karaktären på högskoleutbildningen i sig och hur
den skiljer sig mellan olika typer av utbildningar samt det faktum
att det i så stor utsträckning är studentens egen arbetsinsats och
disponering av denna i tiden som påverkar exempelvis antal examina
eller avklarade poäng, gör det väldigt komplext att fånga
kvalitet. Det är också svårt att påvisa kvalitetsskillnader baserade på
antalet lärare eller lärarnas utbildningsnivå. Även om något av dessa
mått skulle vara acceptabelt, så finns det inga data som medger att
beräkningar kan göras.
I Eurostats handbok om fastprisberäkningar rekommenderas att
man bör vikta kostnader så långt som det är nödvändigt och möjligt.
Universitet och högskolor i Sverige är mestadels finansierade
via anslag och riksdagens anslag betalas ut per utbildningsområde,
helårsstudent och helårsprestation. Denna information används för
att vikta studenter i olika utbildningar.
Ersättningarna för helårsstudenter och helårsprestationer skiljer
sig naturligt åt beroende på utbildningsområde. En student som
läser juridik kostar inte lika mycket som en student som läser
design. 2002 finns 45 procenet av alla helårsstudenter i reguljär utbildning
i gruppen humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt
utbildningsområde. 32 procent finns i gruppen naturvetenskapligt,
tekniskt och farmaceutiskt utbildningsområde samt
8 procent i vårdutbildning och 7 procent inom området utbildning.
Fördelningen är relativt stabil över tiden.
80