Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ekonomisk värdering av vårdproduktionen så bör efterfrågan också
komma in i bilden. Vikterna bör därför styras av hur skillnader i de
olika insatsernas effekter värderas. En lämplig prioritering av forskningen
skulle kunna vara att börja med de områden där man tror att
skillnaderna mellan kostnader och effekter är relativt stora. Det kan
också diskuteras i vilka termer dessa resultat skall mätas. Är det de
formella politiska målen för vården som skall utgöra grunden eller
skall de baseras på forskning om människornas värderingar av de
olika insatsernas effekter på deras livskvalitet?
De olika tänkbara indikatorerna för den offentliga tjänsteproduktionen
som diskuterats här är mycket typiska exempel på
composite indicators, liksom de som har valts av nationalräkenskaperna
för de första praktiska beräkningarna av den offentliga
sektorns tjänsteproduktion.
Tillgången på data är god
Det finns en vetenskaplig debatt om vilka metoder som kan
användas för att beräkna effekterna på individerna av olika typer av
offentlig konsumtion. Regelrätta experiment skulle naturligtvis ge
de säkraste svaren och bör självfallet användas där det är möjligt. I
de flesta fall är det dock inte möjligt, och då får andra metoder
tillgripas. Med en god tillgång till data och avancerad ekonometri är
det även med dessa alternativa metoder möjligt att ge meningsfulla
svar på frågan om vad olika insatser kan tänkas ge för resultat.
Detta är också de metoder som helt dominerar inom ekonomisk
forskning om såväl enskilda företag som makroekonomiska företeelser,
och för övrigt även inom det naturvetenskapliga ämnet
meteorologi.
Datatillgången för forskare som vill använda dessa metoder för
att beräkna effekterna av olika typer av offentlig konsumtion, är i
Sverige mycket god för områden som utbildning, sjukvård och
delar av den sociala omsorgen. Det stora antalet administrativa
register över hela befolkningen som via personnummer kan kopplas
samman har skapat dessa möjligheter.
På SCB finns uppgifter avseende områden som utbildning,
inkomst, förvärvsverksamhet och familjeförhållanden. Egentligen
är det bara ett lägenhetsregister som hittills utgjort den enda större
bristen. Dessa mikrodata kan forskare få tillgång till i anonymiserad
form efter prövning. I praktiken sker sedan överförig av data
59
ESS 2006:2