Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ESS 2006:2
nasieutbildning vidgats. Det innebär enligt Atkinson att en värdering
som frysts vid situationen 1980, skulle ha inneburit en klar
undervärdering av produktivitetsnivån inom skolan år 2005. Värdet
av gymnasieskolan skall alltså enligt honom följa värdet på arbetsmarknaden
för denna utbildning.
Det ökade värdet av en högre utbildning över åren påverkar
värde- men ej volymutvecklingen
Det ökade värdet av en viss utbildning på grund av den allmänna
ekonomiska utvecklingen påverkar värdet, och därmed den relativa
vikten av den produktion som sker i skolan ett visst år. Detta värde
har två viktiga funktioner, där den ena är att skapa ett relevant mått
för jämförelser mellan olika sektorer inom och utom den offentliga
sektorn ett visst år. Den andra betydelsen är att ge respektive
sektor rätt vikt när olika delbranschers volymutveckling vägs ihop
till en mer aggregerad nivå. Denna värdetillväxt är dock inte av
någon relevans för beräkning av produktionsutvecklingen i fasta
priser inom en sektor på den lägsta nivån.
Svårigheterna att få med de relevanta effekterna av utbildningen
är betydande
Skillnaden mellan lönerna för dem som enbart genomgått en
grundskoleutbildning och de som också har en gymnasieutbildning
är dock inte enbart ett uttryck för de ökade kunskaperna och
färdigheterna som den senare gruppen tillägnat sig i gymnasiet.
Gymnasievalen påverkas i hög grad av bland annat begåvning och
bakgrund. Det är skillnader som självklart måste kompenseras för,
om en rimlig värdering av gymnasieutbildningen för en viss elev
skall kunna göras. Många av dem som idag börjar i gymnasiet fullföljer
inte sina studier till en examen. En värdering av elevernas
livslön måste också göras. Omkring hälften av dem som tar en
gymnasieutbildning skaffar sig förr eller senare en högre utbildning,
som skapar förutsättningen för deras yrkeskarriär. Därför blir
det nödvändigt inte bara att värdera gymnasieutbildningen på
arbetsmarknaden, utan också att uppskatta sannolikheten för att de
olika gymnasieutbildningarna leder till en högre utbildning och vad
dessa kan ge individen för värde på arbetsmarknaden. Det finns
54