Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En marknadsvärdering av skolans produktion<br />
En elev med grundskoleutbildning värderas inte <strong>på</strong> samma sätt s<strong>om</strong><br />
<strong>en</strong> med gymnasieutbildning <strong>på</strong> arbetsmarknad<strong>en</strong>, <strong>och</strong> de olika gymnasieinriktningarna<br />
har också olika värde. Dessa skillnader är inte<br />
direkt relaterade till variationerna i kostnaderna för respektive<br />
utbildning vark<strong>en</strong> i relativa eller i absoluta termer. Kostnad<strong>en</strong><br />
för att ge <strong>en</strong> elev <strong>en</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>snittlig gymnasieutbildning är kanske<br />
<strong>en</strong> tredjedel högre än vad d<strong>en</strong> är för att ge h<strong>en</strong>ne <strong>en</strong>bart <strong>en</strong><br />
grundskoleutbildning, m<strong>en</strong> kostar i absoluta tal förslagsvis bara<br />
150 000 kronor mer. Skillnad<strong>en</strong> i livsink<strong>om</strong>st är däremot kanske<br />
bara 20 proc<strong>en</strong>t högre för d<strong>en</strong> gymnasieutbildade, <strong>på</strong> <strong>en</strong> livsink<strong>om</strong>st<br />
<strong>om</strong> exempelvis 20 miljoner. Det vill säga skillnad<strong>en</strong> uppgår<br />
till 4 miljoner kronor. Det är självfallet bara ink<strong>om</strong>ster av anställning<br />
<strong>på</strong> ett reguljärt arbete <strong>och</strong> ink<strong>om</strong>ster från ett eget<br />
företagande s<strong>om</strong> skall räknas in i detta ink<strong>om</strong>stbegrepp. Olika<br />
transfereringar s<strong>om</strong> bostadsbidrag, socialbidrag, arbetslöshetsersättning<br />
<strong>och</strong> subv<strong>en</strong>tionerad anställning skall exkluderas efters<strong>om</strong><br />
dessa inte är ersättning för arbete. Däremot skall alla sociala<br />
avgifter <strong>och</strong> löneskatter s<strong>om</strong> arbetsgivar<strong>en</strong> eller eg<strong>en</strong>företagar<strong>en</strong><br />
betalar självklart inräknas, efters<strong>om</strong> dessa är <strong>en</strong> del av kostnad<strong>en</strong><br />
för arbetskraft<strong>en</strong>.<br />
I Atkinsonsrapport<strong>en</strong> argum<strong>en</strong>teras för vikt<strong>en</strong> av dynamiska<br />
synsätt. Hade <strong>en</strong> uppskattning av mervärdet av <strong>en</strong> gymnasieutbildning<br />
gjorts exempelvis 1980 <strong>och</strong> detta värde hade bibehållits därefter,<br />
så hade detta lett till att <strong>en</strong> <strong>på</strong> sin höjd mycket svag<br />
<strong>produktivitet</strong>sutveckling i löpande priser registrerats. Produktivitetsutveckling<strong>en</strong><br />
var i andra verksamheter s<strong>om</strong> produktion av varor<br />
<strong>och</strong> många <strong>tjänster</strong> i d<strong>en</strong> privata sektorn betydligt snabbare, vilket<br />
skulle ha lett till att alternativkostnad<strong>en</strong> för de människor <strong>och</strong><br />
kapital i form av bland annat byggnader <strong>och</strong> material s<strong>om</strong> användes<br />
i produktion<strong>en</strong> av off<strong>en</strong>tliga <strong>tjänster</strong> hade ökat kraftigt. Priset <strong>på</strong> de<br />
resurser s<strong>om</strong> skolan använder har därmed stigit i värde liks<strong>om</strong><br />
kostnaderna för skolan, efters<strong>om</strong> dessa resurser hade ökat sin<br />
produktionsförmåga i andra användningar. En naturlig konsekv<strong>en</strong>s<br />
hade då varit att lägga ned gymnasieskolan efters<strong>om</strong> d<strong>en</strong> blivit<br />
olönsam. Detta skulle dock knappast ha skett <strong>en</strong>s <strong>om</strong> d<strong>en</strong> varit helt<br />
privat <strong>och</strong> <strong>en</strong>bart finansierats av privata elevavgifter. Förklaring<strong>en</strong><br />
till det är att värdet av gymnasieutbildning<strong>en</strong> hade ökat i takt med<br />
d<strong>en</strong> stigande <strong>produktivitet</strong><strong>en</strong> i samhällsekon<strong>om</strong>in, <strong>och</strong> därmed hade<br />
löneskillnaderna i absoluta tal g<strong>en</strong>temot dem s<strong>om</strong> saknar gym-<br />
53<br />
ESS 2006:2
Change language