Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ESS 2006:2<br />
att få fram hållbara resultat för hur orsakssamband<strong>en</strong> verklig<strong>en</strong> ser<br />
ut.<br />
Vad är värdet av utbildning?<br />
Ett <strong>om</strong>råde där det finns betydande svårigheter att skapa <strong>en</strong><br />
kons<strong>en</strong>sus <strong>om</strong> hur värdet av produktion<strong>en</strong> skall bestämmas är<br />
skolan. Det finns nämlig<strong>en</strong> många olika möjligheter att värdera<br />
produktion<strong>en</strong> vid exempelvis grund- <strong>och</strong> gymnasieskolan, bero<strong>en</strong>de<br />
<strong>på</strong> synsätt. Exempelvis kan själva undervisning<strong>en</strong> mätas s<strong>om</strong><br />
antalet undervisningstimmar eller antalet lärarledda elevtimmar, det<br />
vill säga antalet undervisningstimmar gånger det närvarande antalet<br />
elever vid respektive tillfälle. I bägge fall<strong>en</strong> ligger detta mått nära<br />
d<strong>en</strong> tidigare insatskostnadsmetod<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> största möjlighet<strong>en</strong> till<br />
effektiviseringar i skolan, speciellt i gymnasieskolan, ligger i att<br />
minska antalet lärarledda timmar. En k<strong>om</strong>bination av självstudier<br />
<strong>och</strong> databaserade utbildningsprogram skulle kunna vara <strong>en</strong> metod<br />
för att uppnå detta. Idag är dock dessa möjligheter starkt beskurna.<br />
Restriktioner av d<strong>en</strong>na typ minskar väs<strong>en</strong>tligt möjligheter att öka<br />
<strong>produktivitet</strong><strong>en</strong> i d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga tjänsteproduktion<strong>en</strong>.<br />
Det är också viktigt att jämföra d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga skolan med d<strong>en</strong><br />
privata, <strong>och</strong> vad s<strong>om</strong> värderas i dess produktion. De privata gymnasieskolorna<br />
får idag betalt per elev. Betalning<strong>en</strong> varierar mellan<br />
vilk<strong>en</strong> gymnasielinje s<strong>om</strong> elev<strong>en</strong> går <strong>på</strong> <strong>och</strong> vilk<strong>en</strong> k<strong>om</strong>mun hon<br />
bor i. Skulle skolorna istället få betalt per lärarledd undervisningstimme<br />
hade detta mått varit av större relevans för <strong>produktivitet</strong>smätning<strong>en</strong>.<br />
Ett mer r<strong>en</strong>odlat produktionsmått, s<strong>om</strong> inte delar nackdelarna<br />
med måttet lärar- <strong>och</strong> lärarledda elevtimmar, är antalet elever s<strong>om</strong><br />
tagit <strong>en</strong> grundskole- respektive gymnasieexam<strong>en</strong>. De olika inriktningarna<br />
i gymnasiet värderas då efter respektive g<strong>en</strong><strong>om</strong>snittskostnad<br />
<strong>och</strong> <strong>på</strong> samma sätt jämförs grundskoleutbildning<strong>en</strong> med<br />
gymnasieutbildning<strong>en</strong>. Detta mått kan både användas för att jämföra<br />
produktion<strong>en</strong> i off<strong>en</strong>tlig <strong>och</strong> privat regi, samt över tid<strong>en</strong>. De<br />
privata skolorna får dock inte betalt <strong>på</strong> detta sätt, m<strong>en</strong> det beror<br />
<strong>en</strong>bart <strong>på</strong> hur reglerna har utformats.<br />
52
Change language