Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

More documents

Recommendations

Info

sektorn utan finns i hög grad även i det privata näringslivet. De redovisar och exemplifierar problem som finns med att mäta produktivitet och effektivitet i privata tjänster och diskuterar mot denna bakgrund tänkbara principer och möjligheter att mäta produktiviteten och effektiviteten i den offentliga sektorn och varför man bör göra det. En klarare bild av produktivitetsutvecklingen på nationell nivå förbättrar möjligheterna att styra utvecklingen inom den offentliga sektorn på ett rationellt sätt, hävdar författarna. Utredare Birgitta Magnusson, presenterar det arbete som pågår inom Statistiska Centralbyrån för att implementera den EU-förordning, som ställer krav på att medlemsländerna i sina nationalräkenskaper från och med år 2006 ska mäta volymutvecklingen för de offentligt producerade tjänsterna. Hittills har länderna endast mätt kostnadsutvecklingen. Det har bl.a. inneburit att inga försök har gjorts att uppskatta produktivitetsutvecklingen inom offentlig sektor. En schablon om oförändrad produktivitet har tillämpats. Enligt den nya förordningen ska volymer, priser och produktivitetsberäkningar presenteras, i synnerhet för sådana tjänster som produceras för enskilda individer. Birgitta Magnusson ger exempel på vilka metoder, som håller på att utvecklas och presenterar även några preliminära beräkningar som gjorts för åren 2000 till 2003. Professor Bo Malmberg vid Institutet för Framtidsstudier hävdar att de tjänster som produceras i offentlig regi ska ses som investeringar i mänskligt kapital. I den mån de offentliga tjänsterna bidrar till att utveckla och bevara det mänskliga kapitalet – i form av kunskaper, hälsa och arbetsförmåga etc. – är den offentliga sektorn produktiv. Att öka effektiviteten, måluppfyllelserna i de offentliga tjänsterna, är därför en central uppgift och Malmberg menar att en jämförelse med 1900-talets produktivitetsrevolution inom industrin kan vara av intresse. På samma vis som varuproduktionen effektiviserades genom tillämpning av ”scientific management” bör de offentliga arbetsplatserna tillföras den vetenskapligt baserade kompetens som krävs för att man på ett systematiskt sätt ska kunna mäta och utvärdera vilka arbetssätt som ger de bästa resultaten. Att svensk sjukvård nått långt beror på att läkarnas professionella förmåga att arbeta vetenskapligt tagits tillvara. Produktivitetsutvecklingen skulle gynnas om ett motsvarande vetenskapligt arbetssätt tillämpades i hela den offentliga verksamheten, menar Bo Malmberg. 5 ESS 2006:2
ESS 2006:2 Statskontorets chefsekonom Richard Murray ger en struktur åt de begrepp som vanligen förekommer i diskussionen och redo- gör för ett antal olika väl utvecklade metoder, som används i andra länder, för att mäta produktiviteten i offentlig sektor. Han refererar till den serie av sektorsvisa studier som Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi publicerade under 1980-talet och vars huvudsakliga resultat redovisades i den översiktliga rapporten; ”Den offentliga sektorns produktivitetsutveckling 1980–1992” (ESO Ds 1994:24). Richard Murray föreslår avslutningsvis ett nationellt program för att utveckla kvalitén i produktivitetsberäkningarna. I likhet med vad som gäller för alla rapporter till ESS svarar författarna för innehållet i rapporten och står själva för värderingar och slutsatser. Stockholm i maj 2006 Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi Levi Svenningsson Kanslichef 6
Page 1 and 2: Mått på välfärdens tjänster -
Page 3: ESS 2006:2 följning med nyckeltal
Page 7 and 8: Förutsättningar för effektivitet
Page 9 and 10: Innehåll Inledning ...............
Page 11 and 12: Inledning Problematiken som behandl
Page 13 and 14: Men att de båda begreppen tillsamm
Page 15 and 16: (1981) och Ouchi (1979) har lansera
Page 17 and 18: Viktigt men svårt Det förda reson
Page 19 and 20: Allokativ effektivitet handlar om a
Page 21 and 22: Värde för adaptiv effektivitet
Page 23 and 24: utvecklingsorienterad, ett gott sam
Page 25 and 26: som har betydelse för god ekonomis
Page 27 and 28: muner och landsting tas måste mots
Page 29 and 30: Därför behöver produktiviteten i
Page 31 and 32: Innehåll Därför behöver produkt
Page 33 and 34: Därför behöver produktiviteten i
Page 35 and 36: Försöken att med hjälp av olika
Page 37 and 38: del av en nations produktion som pr
Page 39 and 40: Priser och kvalitet i den privata p
Page 41 and 42: utvecklingen och därmed blir volym
Page 43 and 44: tjänster som produceras. För att
Page 45 and 46: låg insats som möjligt. Ett såda
Page 47 and 48: används vid fastprisberäkningarna
Page 49 and 50: kostnad per flykting motsvaras då
Page 51 and 52: En marknadsvärdering av skolans pr
Page 53 and 54: vissa paralleller mellan gymnasiesk
Page 55 and 56:
Hur de olika vårdinsatserna skall
Page 57 and 58:
ekonomisk värdering av vårdproduk
Page 59 and 60:
EU:s beslutet om att medlemsländer
Page 61 and 62:
Sveriges kommuner och landsting (20
Page 63 and 64:
ESS 2006:2 66
Page 65 and 66:
ESS 2006:2 68
Page 67 and 68:
ESS 2006:2 Nuvarande beräkning av
Page 69 and 70:
ESS 2006:2 om att detta är en stor
Page 71 and 72:
ESS 2006:2 Dessutom krävs att kost
Page 73 and 74:
ESS 2006:2 till föreläsningar med
Page 75 and 76:
ESS 2006:2 D. Elevvård. Alla eleve
Page 77 and 78:
ESS 2006:2 denter för mindre utbil
Page 79 and 80:
ESS 2006:2 stöd) ger volymmåttet.
Page 81 and 82:
ESS 2006:2 Beräkningar har gjorts
Page 83 and 84:
ESS 2006:2 tion of Diseases and Hea
Page 85 and 86:
ESS 2006:2 DRG för öppen vård p
Page 87 and 88:
ESS 2006:2 vera även att alla omr
Page 89 and 90:
ESS 2006:2 NR-PM 2002:08 - Utbildni
Page 91 and 92:
ESS 2006:2 94
Page 93 and 94:
ESS 2006:2 96
Page 95 and 96:
ESS 2006:2 en renodlad marknadsekon
Page 97 and 98:
ESS 2006:2 tillväxt uppstår om ma
Page 99 and 100:
ESS 2006:2 tion. Ökad efterfrågan
Page 101 and 102:
ESS 2006:2 Taylorismen har inte bar
Page 103 and 104:
ESS 2006:2 en viss verksamhet ökar
Page 105 and 106:
ESS 2006:2 offentliga tjänster t.e
Page 107 and 108:
ESS 2006:2 och utan statsvetarexame
Page 109 and 110:
ESS 2006:2 hypotetiskt, att man kom
Page 111 and 112:
ESS 2006:2 fonden och Ekonomisk-his
Page 113 and 114:
ESS 2006:2 World Bank. (2006). ”G
Page 115 and 116:
ESS 2006:2 118
Page 117 and 118:
ESS 2006:2 120
Page 119 and 120:
ESS 2006:2 Effektivitet = eller som
Page 121 and 122:
ESS 2006:2 kväveoxidutsläppen med
Page 123 and 124:
ESS 2006:2 enlig - måste således
Page 125 and 126:
ESS 2006:2 Värde per prestation Ef
Page 127 and 128:
ESS 2006:2 åtgången, däremot int
Page 129 and 130:
ESS 2006:2 Går effektivitet i komm
Page 131 and 132:
ESS 2006:2 värderas. Det kan göra
Page 133 and 134:
ESS 2006:2 att ändå kunna jämfö
Page 135 and 136:
ESS 2006:2 Produktivitetsförändri
Page 137 and 138:
ESS 2006:2 Panelstudier av produkti
Page 139 and 140:
ESS 2006:2 Kostnadsindexmetod 24 Yt
Page 141 and 142:
ESS 2006:2 Panelstudier låter sig
Page 143 and 144:
ESS 2006:2 Tabell Produktivitetsutv
Page 145 and 146:
ESS 2006:2 m.m. adderats till huvud
Page 147 and 148:
ESS 2006:2 prestationer, men är i
Page 149 and 150:
ESS 2006:2 Benchmarking och styrnin
Page 151 and 152:
ESS 2006:2 Policy på nationell niv
Page 153 and 154:
ESS 2006:2 indexmetoden går det at
Page 155 and 156:
ESS 2006:2 Förädlingsvärdeproduk
Page 157 and 158:
ESS 2006:2 hållit sig någorlunda
Page 159 and 160:
ESS 2006:2 Hjalmarsson, L. och Ann
Page 161 and 162:
Kort efterord I den allmänna debat
Page 163 and 164:
Birgitta Magnusson svarar samtidigt
Page 165:
Den ekonomiska sanningen är att v
show all

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?