Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

Försöken att med hjälp av olika indikatorer fånga upp andra
betydelsefulla delar av människors livsvillkor utöver den ekonomiska
standarden är delvis baserade på sociologiska studier av
individer. I dessa studier har naturligt nog också andra aspekter på
livet som hälsa, personliga relationer, sociala kontakter och social
trygghet visat sig ha stor betydelse för människors tillfredställelse
med sina liv. Därför är det av stor vikt att både kunna mäta den
offentliga sektorns produktion och hur denna påverkar människors
livskvalitet. 3
Det är svårt att mäta enskilda människors tillfredsställelse med
livet och jämföra den med andra människors. Likafullt finns det en
omfattande litteratur inom detta ämne baserad på olika studier av
människors tillfredsställelse med livet och deras upplevelse av
lycka. Ett genomgående drag i dessa studier är att man funnit en
avtagande avkastning i termer av tillfredsställelse med livet, eller
lycka, av en ökad disponibel inkomst. Detta har lett till ett mycket
stor intresse bland sociologiska forskare för inkomstfördelningen.
Studierna riskerar dock att få ett visst statiskt inslag eftersom de
inte beaktar de dynamiska aspekterna av inkomstskillnader. Avkastningen
av att studera och utveckla sig, att ta risker och starta
företag, för att inte tala om att över huvud taget arbeta påverkar
den ekonomiska tillväxten, och därmed samhällets totala ekonomiska
resurser. 4
Mätningar av människors tillfredställelse med sin livssituation
har också använts för att jämföra befolkningen i hela nationer med
varandra. I studier där människor från olika länder jämförs tillkommer
ytterligare ett problem, nämligen systematiska mätfel till följd
av kulturella skillnader. Dessa skulle kunna yttra sig i att människor
i ett land har en tendens att uppleva sig lyckligare än i ett annat,
eller i varje fall att svara att man är lyckligare. Det anses exempelvis
problematiskt att med olika kvantitativa indikatorer på livskvalitet
förklara varför danskarna säger sig vara så lyckliga som de gör, och
att norrmännen inte är mer tillfredställda med sin livssituation.
Många hävdar dock att vi lever i en alltmer integrerad internationell
kultur inom OECD-länderna, där de nationella skillnaderna är för
små för att allvarligt störa en studie som enbart syftar till att skapa
en övergripande bild av vilka faktorer som påverkar tillfredsställelsen
med livet. Detta är dock genomgående sett utifrån ett kon-
3 Se Vogel (1995), Vogel m.fl. (2003) och Allardt (1975).
4 Se Vogel (1998) och (2000). Ytterligare information om ämnet återfinns i ”World Database
on Happiness”.
37
ESS 2006:2