Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

inte den överblick som politiker och allmänhet behöver för att
kunna styra och för att kunna utkräva ansvar. Jämförelsetalen i
kommundatabasen är inte standardiserade för att ta hand om
skillnader i produktionsförutsättningar och priser, skillnader i
sammansättningen av prestationerna och skillnader i kvalitet. Byggs
jämförelserna på produktivitet ställs alla relevanta krav på fullständighet
och jämförbarhet och metoder för att hantera jämförbarhetsproblemen.
Därmed inte sagt att dylika produktivitetstal är de mest ändamålsenliga
för att styra verksamheten. För att utvärdera verksamheterna
torde produktivitetsjämförelser vara utomordentligt användbara
– givetvis inte isolerade utan i kombination med analyser
av ändamålsenlighet och förklaringar till skillnader. Som utgångspunkt
för styrning är de också användbara. Men i konkreta styrsituationer
måste de anpassas till den föreliggande situationen och
styrrelationen. Även om effektiviteten är det självklart överordnade
målet för en verksamhet – och därför bör följas upp med en
indikator som produktivitet – så är det inte särskilt ändamålsenligt
att styra verksamheten efter produktivitetstal om de verksamhetsansvariga
inte råder över alla viktiga förhållanden som påverkar
produktiviteten. T.ex. kan de skolansvariga vara hänvisade till en
viss uppsättning skolenheter som de inte kan ändra på, eller överhuvudtaget
ha mycket små möjligheter att påverka kostnaderna. Då
kan det vara ändamålsenligare att bara styra på skolresultat. Men
för styresmännen är givetvis de resulterande styckkostnaderna eller
produktiviteten av största intresse.
Huruvida styresmännen i första hand är intresserade av kvalitetsjusterade
produktivitetstal eller enklare mått som styckkostnader
eller kanske t.o.m. per-capita-kostnader är en öppen fråga. För
styresmännen kan rena kapacitetsfrågor vara viktigare än rättvisande
produktivitetsmått. För att förstå vad man fått för pengarna
ska kvalitetsutvecklingen självklart vara med. Men avgörande för
hur många patienter landstinget förmår att ta hand om är styckkostnaden
oavsett vilken kvalitet prestationerna håller. En högre
kvalitet som motsvaras av högre kostnader per prestation minskar
landstingets kapacitet att ta emot patienter. Om man börjar med
mera ambitiösa produktivitetsmått är det dock inte svårt att
anpassa och förenkla dem på ett sätt som svarar mot särskilda
frågeställningar av denna art.
153
ESS 2006:2