Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ESS 2006:2
m.m. adderats till huvudprestationen. Men förändringar i kvaliteten
i enskilda prestationer har inte inkorporerats i måtten.
Däremot har ett antal kvalitetsindikatorer studerats för att avgöra
huruvida kvaliteten har förändrats. Eftersom slutsatsen av
dessa studier är att merparten av de tillgängliga kvalitetsindikatorerna
inte förändrats vare sig uppåt eller nedåt bortfaller behovet
av kvalitetsjustering.
Ett viktigt undantag är sjukvården. En specialstudie gjordes av
kvalitetsförändringar i sjukvården (Murray, 1994 a). Av den framgår
att det gjorts betydande kvalitetsförbättringar mellan 1960 och
1990. Att precisera när dessa förbättringar infallit och vilket värde
de haft har dock inte varit möjligt. Kvalitetsförbättringarna som är
av flera slag – kortare vårdtider, återställda kroppsfunktioner för en
större andel av patienterna, mindre smärtsamma ingrepp m.m. –
redovisas därför separat och vid sidan av produktivitetsmåtten.
Ett mindre antal tvärsnitts- och panelstudier av produktionsställen
har gjorts med produktionsfrontsanalyser, fr.a. vid nationalekonomiska
institutionen i Göteborg. Se t.ex. Hjalmarsson (1992),
Bjurek (1994), Heshmati (1995) och Jaldell (2002). I ESO-studierna
ingick en panelstudie med DEA-teknik av sjukhus gjord av
Pontus Roos, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund
(Murray 1994 b). I såväl Danmark (Finansministeriet, 1991), Norge
(Andreassen, Försund och Hernaes, 1989, Kittelsen och Førsund,
1992), Finland (Hjerpe och Luoma, 1997, Luoma, 2000) som
Nederländerna (Blank, 2000) har studier av detta slag gjorts i betydligt
större omfattning, i Danmark i Finansministeriets regi, i
Finland i Statens ekonomiska forskningsinstituts regi.
Förslag till syfte och utformning av mätningar m.m.
Syften
Det allmänna syftet med att mäta är att öka effektiviteten. Men
eftersom det är många led i den kedja som bygger upp effektiviteten
så finns det också många olika saker att mäta och många olika
verksamhetsutvecklande processer att stödja. Varje led i kedjan har
i sin tur mängder av effektivitetsproblem att beakta som endera
gäller om man gör rätt saker eller om man gör sakerna rätt.
Effektiviteten i t.ex. äldreomsorgen börjar i den minsta omsorgsenheten.
Det kan vara en lägenhet i ett äldreboende eller en
148