Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ännu något långsammare produktivitetsminskning under 1980-talet
– särskilt dess första hälft. Några studier för 1990-talet och början
av 2000-talet har inte gjorts.
Som jämförelse har produktivitetsutvecklingen för statsförvaltningen
lagts in. Tendenserna är likartade i respektive femårsperiod,
men produktivitetsminskningen är måttligare än i den kommunala
verksamheten.
Avgörande för produktivitetsutvecklingen i såväl kommunal som
statlig förvaltning synes den allmänna resursutvecklingen i den
offentliga sektorn vara. När stora resurser tillförs den offentliga
sektorn faller produktiviteten. När resurstillförseln är mindre
bromsas produktivitetsminskningarna upp. När resurstillförseln
begränsas kan produktivitetsminskningen t.o.m. helt upphöra.
Dessa studier är gjorda med indexmetoden och efter nationalräkenskapsprinciper.
Eurostats rekommendationer, som nu utgör
upphovet till Statistiska centralbyråns beräkningar (se Magnussons
bidrag), har också nationalräkenskaperna som utgångspunkt.
Nationalräkenskaperna kan ges olika inriktning och Eurostat har
valt inriktningen att belysa ekonomins produktionsmässiga kapacitet,
snarare än den välfärd den bereder (för en diskussion av olika
inriktningar av nationalräkenskaperna se Murray (2002)). Detta är i
linje med de rekommendationer som givits i SNA 93 och som följts
upp i ESA 95 26 . Dessa rekommendationer förenklar i viss mån
beräkningarna. De ovanstående beräkningarna är gjorda med denna
inriktning, med ett viktigt undantag. Vikterna är styckkostnader,
vilket överensstämmer med Eurostats rekommendationer. Dock är
styckkostnaderna från slutet av perioden. Möjligen hade det varit
mera konsekvent att ha vikter från början av perioden för att belysa
produktionskapacitetens utveckling och allra helst flytande vikter.
Eurostat gör åtskillnad mellan A-, B- och C-metoder för att
mäta output (prestationer). 27 De mätningar som ovan redovisats
har gjorts med en blandning av A- och B-metoder. Stor hänsyn har
tagits till hur sammansättningen av prestationer förändrats, om det
nu är prestationer av enklare och mindre kostsamt slag som ökat i
andel eller tvärtom kostsammare prestationer med högre kvalitet.
Kvalitetsjusteringar av enskilda prestationstyper har däremot
gjorts bara i begränsad utsträckning. Det har t.ex. gjorts på skolans
område genom att delprestationer som skolskjutsar, skolmåltider
26 ”GDP is a measure of production.” (SNA 93, 1.69)
27 Se Magnussons bidrag för en beskrivning av metodklasserna A, B och C
147
ESS 2006:2