Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ESS 2006:2
Panelstudier låter sig inte alltid göras. De förutsätter en mångfald
produktionsställen och produktions- och resurs- eller kostnadsdata
för dessa var för sig.
Panelstudier låter sig heller inte göras när en sektor varit utsatt
för omorganisationer, när det är av vikt att innefatta för flera produktionsställen
gemensamma over-head-kostnader, när produktion
på en nivå är input på en annan nivå och därför skall aggregeras och
när antalet produkter är mycket stort eller har förändrats över
tiden.
Dessa begränsningar till trots ger panelstudier, när de låter sig
genomföras mycket värdefull information som indexmetoden inte
kan ge. En panelstudie kan skilja på teknisk utveckling (produktionsfrontens
förändring) och förändring i teknisk effektivitet
(graden av teknisk effektivitet i förhållande till produktionsfronten).
Panelstudierna görs ganska förutsättningslöst och kan
användas för att utröna produktionsteknologins egenskaper (substitutionsförhållande
mellan produktionsfaktorer, transformationskvot
mellan produkter och skalekonomier). Detta låter sig visserligen
också göras med andra ansatser också, t.ex. med en produktionsfunktionsansats,
men inte lika förutsättningslöst. En mycket
värdefull egenskap är att panelstudier låter sig göras utan att man
behöver vikter för de olika produkterna. Det kan mycket väl hända
att man inte har tillgång till vikter, t.ex. styckkostnader, när man
ska göra en produktivitetsmätning baserad på indexmetoden. Då
kan man genom en panelstudie sluta sig till vilka vikterna bör vara.
Med en panelstudie är det också möjligt att ta hänsyn till flera olika
dimensioner i produktionen, som inte så lätt låter sig fångas i väl
avgränsade prestationer. Prestationerna kan t.ex. vara överlappande
så som är fallet med besökare, föreställningar och uppsättningar på
teatrar. Med en panelstudie är det möjligt att ta med kvalitetsdimensioner,
som inte på något enkelt sätt låter sig vägas in i
prestationsvolymen.
Den kanske största fördelen med en panelstudie är ändå att den
lämpar sig väl på områden där det inte från början finns någon
insamlad statistik eller där statistiken är av dålig kvalitet. I stället
för att då försöka samla in uppgifter för alla verksamheter inom
området kan man göra ett urval av produktionsställen och ta fram
statistik för dessa genom riktade undersökningar. Kvaliteten kan då
förbättras och detaljrikedomen göras mycket större. Urvalet får
sedan representera helheten.
144