Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
terna värderas i förhållande till kostnaderna? D<strong>en</strong> typ av utvärderingar<br />
s<strong>om</strong> går under b<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> ”processutvärderingar” svarar<br />
inte <strong>på</strong> dessa frågor <strong>och</strong> lämpar sig därför inte.<br />
Metoderna för att uppskatta effekter – ”vad hade hänt <strong>om</strong> inte<br />
åtgärd<strong>en</strong> hade vidtagits?” – är många. Olika situationer kräver olika<br />
metoder. En översikt av metoder för att mäta effekter ges i Statskontoret<br />
(1993). Metoderna för effektmätningar har utvecklats av<br />
Heckman m.fl. Se t.ex. Heckman <strong>och</strong> Smith (1999). Dylika<br />
metoder har bl.a. använts i arbetsmarknadspolitiska utvärderingar i<br />
Sverige (Calmfors, Forslund, Hemström, 2002 <strong>och</strong> Hemström <strong>och</strong><br />
Martinsson, 2002).<br />
Betalningsvilja – ”vad är effekt<strong>en</strong> värd?” – kan uppskattas <strong>på</strong> flera<br />
olika sätt. Metoderna brukar delas in i metoder för s.k. ”revealed<br />
prefer<strong>en</strong>ces” <strong>och</strong> metoder för s.k. ”stated prefer<strong>en</strong>ces”. Metoder<br />
för ”revealed prefer<strong>en</strong>ces” är standard i samhällsekon<strong>om</strong>iska s.k.<br />
”cost-b<strong>en</strong>efit”-kalkyler. Metoder för ”stated prefer<strong>en</strong>ces” har i stor<br />
utsträckning använts i k<strong>om</strong>mersiella sammanhang under beteckning<strong>en</strong><br />
”conjoint analysis” <strong>och</strong> började därefter tillämpas <strong>på</strong> off<strong>en</strong>tliga<br />
verksamheter, t.ex. kollektivtrafik<strong>tjänster</strong> (Se t.ex. Lindqvist<br />
Dillén, 1998). Successivt har metod<strong>en</strong>s tillämpnings<strong>om</strong>råde utvidgats<br />
till andra off<strong>en</strong>tliga <strong>tjänster</strong> sås<strong>om</strong> värdet av geografisk information<br />
(Statskontoret 1992) <strong>och</strong> IT-<strong>tjänster</strong> (Transek, 2004).<br />
Göra saker rätt<br />
Det är först när man ställer frågan <strong>om</strong> verksamhet<strong>en</strong> kan bedrivas<br />
effektivare s<strong>om</strong> <strong>en</strong>kla nyckeltal kan räcka – åtminstone inledningsvis.<br />
I princip gäller det något så <strong>en</strong>kelt s<strong>om</strong> styckkostnader eller<br />
k<strong>om</strong>pon<strong>en</strong>ter i värdekedjan s<strong>om</strong> <strong>på</strong>verkar styckkostnad<strong>en</strong>. Om<br />
styckkostnad<strong>en</strong> är lägre i <strong>en</strong> k<strong>om</strong>mun än i <strong>en</strong> annan väcker det<br />
frågan <strong>om</strong> inte det anger <strong>en</strong> rationaliseringspot<strong>en</strong>tial i k<strong>om</strong>mun<strong>en</strong><br />
med d<strong>en</strong> högre styckkostnad<strong>en</strong>. Och <strong>om</strong> styckkostnad<strong>en</strong> ett år är<br />
högre i <strong>en</strong> k<strong>om</strong>mun än året före väcks frågan <strong>om</strong> inte verksamhet<strong>en</strong><br />
tappat i effektivitet. Är d<strong>en</strong> däremot lägre kan det utgöra kvitto <strong>på</strong><br />
att rationaliseringsåtgärderna givit önskad effekt. Samma sak gäller<br />
antalet elever per lärare eller andra <strong>en</strong>klare indikatorer <strong>på</strong> <strong>produktivitet</strong><strong>en</strong>.<br />
I praktik<strong>en</strong> krävs mer k<strong>om</strong>plicerade mått än styckkostnader.<br />
Detta efters<strong>om</strong> verksamheternas prestationer sällan är desamma.<br />
De kan ha olika sammansättning. Och de kan ha olika kvalitet. För<br />
135<br />
ESS 2006:2
Change language