Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det är inget fel <strong>på</strong> ett mått för att det mäter <strong>en</strong>bart privatekon<strong>om</strong>isk<br />
effektivitet <strong>om</strong> syftet är att mäta just privatekon<strong>om</strong>isk<br />
effektivitet. Tvärt<strong>om</strong> vore det fel <strong>om</strong> det mätte samhällsekon<strong>om</strong>isk<br />
effektivitet när syftet är att mäta privatekon<strong>om</strong>isk effektivitet.<br />
Detta kan vara värt att <strong>på</strong>minna <strong>om</strong> efters<strong>om</strong> många diskussioner<br />
<strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> är ett bra mått <strong>på</strong> effektivitet tycks uppstå <strong>på</strong> grund<br />
av olika uppfattningar <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> borde mätas. Det är skälig<strong>en</strong><br />
m<strong>en</strong>ingslöst att t.ex. kritisera mått <strong>på</strong> företagsekon<strong>om</strong>isk effektivitet<br />
för att det inte mäter samhällsekon<strong>om</strong>isk effektivitet <strong>och</strong><br />
<strong>om</strong>vänt.<br />
Fullständiga <strong>och</strong> ofullständiga mått <strong>på</strong> effektivitet<br />
Om vi ska mäta effektivitet<strong>en</strong> ur herr A:s synvinkel så ska givetvis<br />
alla förbättringar <strong>och</strong> alla uppoffringar för herr A ingå i måttet.<br />
Och ska vi mäta d<strong>en</strong> samhällsekon<strong>om</strong>iska effektivitet<strong>en</strong> så ska allas<br />
förbättringar <strong>och</strong> uppoffringar ingå. I båda fall<strong>en</strong> kan vi tala <strong>om</strong><br />
fullständiga mått <strong>på</strong> effektivitet.<br />
M<strong>en</strong> det är ofta så att inte alla eller allas förbättringar <strong>och</strong> uppoffringar<br />
går att mäta. <strong>Mått</strong>et <strong>på</strong> effektivitet fångar då bara <strong>en</strong> del<br />
av förbättringarna <strong>och</strong>/eller <strong>en</strong> del av uppoffringarna. T.ex. kan ett<br />
mått <strong>på</strong> samhällsekon<strong>om</strong>isk lönsamt av ett vägbygge innefatta<br />
många, m<strong>en</strong> kanske inte alla förbättringar <strong>och</strong> uppoffringar för<strong>en</strong>ade<br />
med projektet. Hur mycket mark, grus, asfalt, arbetade timmar<br />
<strong>och</strong> maskintimmar s<strong>om</strong> används är lätt att mäta. Det är svårare<br />
att mäta bullret, avgaserna <strong>och</strong> olyckorna s<strong>om</strong> vägutnyttjandet för<br />
med sig. I Vägverkets modeller för hur lönsamhetskalkylerna ska<br />
göras finns dessa effekter dock med. Man tar äv<strong>en</strong> med <strong>en</strong> post s<strong>om</strong><br />
kallas ”intrång” i naturmiljö. Bland förbättringarna tas tidsvinster,<br />
minskat bilslitage <strong>och</strong> färre olyckor upp för alla s<strong>om</strong> använder <strong>och</strong><br />
berörs av väg<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na kalkyl är tämlig<strong>en</strong> fullständig, m<strong>en</strong> det kan<br />
ändå finnas förbättringar <strong>och</strong> uppoffringar s<strong>om</strong> inte ingår, t.ex.<br />
människors värdering av väg<strong>en</strong>s estetiska utformning <strong>och</strong> väg<strong>en</strong>s<br />
långsiktiga <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong> hur natur<strong>en</strong> utvecklas. Trots d<strong>en</strong> relativa<br />
fullständighet<strong>en</strong> finns det aspekter s<strong>om</strong> inte är med <strong>och</strong> s<strong>om</strong> därför<br />
bör framhållas separat.<br />
<strong>Mått</strong> s<strong>om</strong> jämför vad man får för p<strong>en</strong>garna i olika alternativ<br />
kallas vanlig<strong>en</strong> kostnadseffektivitet. Exempel <strong>på</strong> ett sådant mått är<br />
minskade kväveoxidutsläpp per krona i insatser för att minska utsläpp<strong>en</strong>.<br />
R<strong>en</strong>ing av rökgasutsläpp från värmeverk kanske minskar<br />
123<br />
ESS 2006:2
Change language