Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

sektor. Det bör också gå att lösa integritetsproblemen eftersom en
analys av hur väl olika offentliga tjänsteproducenter lyckas kan
byggas på data som är anonymiserade för forskaren. Min bedömning
är också att det bland de som arbetar i offentlig sektor kan
finnas en nyfikenhet för hur det går för dem som man har haft som
elev, student eller patient. Än större skulle intresset kunna bli om
det skulle att gå fram förslag om hur man skulle kunna gå tillväga
för att lyckas ännu bättre.
Frågan är varifrån initiativet till en bred satsning på forskarutbildning
och forskning inom den offentliga sektors område ska
komma? En möjlighet är att finansieringen överlåts till kommuner
och landsting som är huvudmän för mycket av denna verksamhet.
Det finns dock mycket som talar för att ansvaret åtminstone till en
början ska ligga på statlig nivå. Ett skäl är att arbetsmarknaden för
forskarutbildade personers arbetsmarknad inte kommer att vara
begränsad till den kommun eller det landsting som finansierat deras
forskarutbildning. Ett annat är att forskningsresultat som framkommer
på detta område inte bara kommer att gynna den ort där
forskningen genomförts utan även andra med liknande verksamhet.
Staten har också ett övergripande ansvar för den offentliga sektorns
ekonomi och är därför den instans som genom en kraftfull forskningssatsning
kan driva på för en snabbare produktivitetsutveckling
i offentlig sektor.
Finansieringsproblemet
Men är det då möjligt att med en ökande produktivitet i offentlig
sektor lösa det finansieringsproblem som man pekat på i Långtidsutredningen
2003/2004 (Finansdepartementet 2004), dvs. att de
välfärdstjänster som kommer att efterfrågas när vi får en ökad andel
gamla inte kommer att kunna finansieras utan mycket stora höjningar
av skattesatsen? För att besvara denna fråga på ett stringent
sätt skulle det krävas en analys som det inte finns utrymme för
inom denna uppsats. Ändå skulle jag vilja ge ett tentativt positivt
svar.
Om man ser offentlig service som produktion av humankapital,
dvs. som ett tillskott i individuell produktivitet leder en ökad
kvalitet i de offentliga tjänsterna till att befolkningens genomsnittliga
produktivitet ökar. Ökad kvalitet innebär därför att utrymmet
för att finansiera offentliga tjänster kan öka. Antag, helt
111
ESS 2006:2