Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

gemensamt mål. Inom industrin var det löften om att de anställda i
form av högre löner skulle få vara med att dela på de vinster som en
högre produktivitet leder till som öppnade upp för ett samarbete.
På motsvarande sätt kan man tänka sig att de offentliga arbetsgivarna
gör åtaganden om att t.ex. lönegapet mellan privat och
offentlig sektor ska minska i den utsträckning som produktivitetsarbetet
blir framgångsrikt.
Forskningens roll
Ovan har jag argumenterat för att produktiviteten i offentlig sektor
kan växa och att en ökande produktivitet i offentlig sektor i princip
kan uppnås med metoder som liknar dem som användes för att öka
produktiviteten inom svensk industri. En huvudpunkt i detta
resonemang har varit att offentlig sektors prestationer skall mätas i
form av hur mycket humankapital, tillskott i individuell produktivitet,
som man lyckas skapa. I detta avsnitt ska jag lite mer i detalj
diskutera hur denna produktion av humankapital skulle kunna
mätas.
Utgångspunkten är de ansträngningar som gjorts inom nationalekonomin
att mäta hur utbildning kan skapa humankapital.
Huvudmetoden har varit att med hjälp av regressionsmetoder
uppskatta vilken effekt utbildning, ofta mätt som antalet utbildningsår,
har på individers arbetsinkomster. Tanken är här att
arbetslönen avspeglar en individs individuella produktivitet. Om en
längre utbildning höjer individens lön ses detta därför som ett
tecken på att utbildningen ökat individens produktivitet. Skattningar
av detta slag kan göras med hjälp av relativt enkla data och
det har genomförts ett stort antal studier som gett kunskap om i
vilken mån utbildning kan bidra till högre produktivitet.
Enkla tvärsnittsanalyser har emellertid ett relativt begränsat
värde när det gäller att få fram indikatorer på olika verksamheters
produktivitet. Antag t.ex. att en person med en fil.kand. i statskunskap
tjänar 40 procent mer än personer vars högsta utbildning
är samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet? Ger detta ett mått på
hur bra lärare i statskunskap är på att producera humankapital? Inte
nödvändigtvis. Statsvetarstudenters högre lön kan ju bero på att de
redan i slutet av gymnasiet var överlägsna dem som inte gick vidare
till högre studier. För att kunna bedöma hur duktiga lärarna i
statsvetenskap är skulle vi därför behöva data över personer med
109
ESS 2006:2