Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

ESS 2006:2
offentliga tjänster t.ex. arbetsförmedling, bibliotek, och statistikförsörjning.
Detsamma gäller många av landvinningarna på sjukvårdens
område, t.ex. den nya röntgendiagnostiken och titthålskirurgi.
Mycket talar för att vi under de närmaste decennierna kan
förvänta oss en fortsatt ström av innovationer, lika betydelsefulla
som de senaste 15 åren revolutionerande produkter: t.ex. Losec,
anti-depressiv medicin (som med stor sannolikhet bidragit till att
självmord minskat [Epidemiologiskt centrum 2001]), mobiltelefonen,
digital bild, och global bredbandskommunikation. Vilka
dessa produkter blir och vilka effekter de får kan vi inte veta i dag.
Men möjligheterna är stora att de radikalt kan förändra förutsättningarna
för olika delar av offentlig sektor.
Scientific management? Det som framstår som en sannolik utveckling
inom den offentliga sektor om den utvecklas i riktning
mot ökad produktivitet är ökade inslag av taylorism. T.ex. kan man
tänka sig att äldreomsorgen där det ofta handlar om många
manuella arbetsuppgifter skulle kunna bli föremål för mer detaljerade
arbetsstudier. Det scientific management visat är att arbetsstudier
kan leda till att man hittar arbetssätt som radikalt kan
minska tidsåtgången för vissa uppgifter. Lika viktigt är det om man
kan påvisa vilka av äldreomsorgens insatser som har störst betydelse
för de äldres välbefinnande. Samtidigt innebär taylorisering en
inskränkning i arbetstagarnas frihet att utföra arbetet efter eget
huvud. Det är därför möjligt att en taylorisering av offentlig sektor
skulle mötas av minst lika stort motstånd som tayloriseringen av
industrin.
En lösning här kan vara att ta fasta på att offentlig tjänsteproduktion
handlar om produktion av humankapital. För många som
arbetar i offentlig sektor är en viktig drivkraft just att deras arbete
hjälper människor till en bättre vardag och ett bättre liv. Ett sätt att
få fart på produktivitetsarbetet i offentlig sektor skulle därför
kunna vara att formulera uppgiften som att den gäller, inte att spara
pengar, utan att med givna resurser uppnå förbättrade resultat för
de människor man arbetar med. Om det går att visa att nya
metoder faktiskt leder till bättre resultat bör det finnas en stor
beredskap bland de anställda i offentlig sektor att stödja produktivitetsarbetet.
Här skulle det finnas utrymme för ett slags ”Saltsjöbadsöverenskommelse”
inom offentlig sektor där den aggressiva
nedskärningspolitik som ibland präglat relationen mellan arbetsgivare
och anställda i offentlig sektor skulle kunna ersättas med en
samarbetspolitik som där man i större utsträckning jobbar mot ett
108