Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ESS 2006:2<br />
Taylorism<strong>en</strong> har inte bara varit <strong>en</strong> viktig faktor bak<strong>om</strong> d<strong>en</strong><br />
ökande arbets<strong>produktivitet</strong><strong>en</strong> i industrin. D<strong>en</strong> var också <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral<br />
stridsfråga i 1900-talets kraftmätningar mellan fack <strong>och</strong> arbetsgivare.<br />
Detta har tydligt <strong>på</strong>visats i det stora projekt <strong>om</strong> det sv<strong>en</strong>ska<br />
arbetets historia s<strong>om</strong> g<strong>en</strong><strong>om</strong>fördes vid d<strong>en</strong> ekon<strong>om</strong>isk historiska<br />
institution<strong>en</strong> vid Uppsala universitet under 1980-talet (Isacson<br />
1987; Magnusson 1987; Johansson 1988; Wikander 1988; Isacson<br />
1990; Johansson 1990). Två linjer stod emot varandra. Å <strong>en</strong>a sidan<br />
uppfattning<strong>en</strong> att arbetsgivar<strong>en</strong> kunde bestämma över arbetstid<strong>en</strong>s<br />
längd <strong>och</strong> produktion<strong>en</strong>s inriktning m<strong>en</strong> att arbetar<strong>en</strong> hade rätt att<br />
själv bestämma över arbetets detaljerade uppläggning. Å andra<br />
sidan d<strong>en</strong> tayloristiska uppfattning<strong>en</strong> att arbetsgivar<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> har rätt<br />
att bestämma exakt hur arbetet ska utföras (Johansson 1990).<br />
Grovt sett kan utveckling<strong>en</strong> av d<strong>en</strong>na konflikt delas in i två<br />
perioder. Fram till 30-talet försökte facket med olika medel att<br />
värja sig mot arbetsgivarnas anspråk <strong>på</strong> att i detalj styra arbetsprocess<strong>en</strong>.<br />
Från 30-talet <strong>och</strong> framåt <strong>en</strong>ades fack <strong>och</strong> arbetsgivare<br />
<strong>om</strong> att man hade ett gem<strong>en</strong>samt intresse av att söka höja arbets<strong>produktivitet</strong><strong>en</strong>.<br />
Under förutsättning att lön<strong>en</strong> höjdes i takt med<br />
d<strong>en</strong> ökande <strong>produktivitet</strong><strong>en</strong> var därför facket berett att främja <strong>en</strong><br />
ökad användning av tayloristiska principer in<strong>om</strong> industrin.<br />
Fackför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s positiva syn <strong>på</strong> åtgärder s<strong>om</strong> höjde arbets<strong>produktivitet</strong><strong>en</strong><br />
inskränkte sig inte heller till arbetsprocess<strong>en</strong>. Här<br />
ingick också ett bejakande av d<strong>en</strong> process av strukturrationalisering<br />
s<strong>om</strong> innebar nedläggning av ofta mindre <strong>en</strong>heter med lägre <strong>produktivitet</strong>.<br />
Detta ökade utrymmet för <strong>en</strong> expansion i anläggningar<br />
med högre <strong>produktivitet</strong>. Ett sätt att driva <strong>på</strong> d<strong>en</strong>na process var d<strong>en</strong><br />
solidariska lönepolitik<strong>en</strong> s<strong>om</strong> strävade efter att lönerna skulle ligga<br />
<strong>på</strong> samma nivå obero<strong>en</strong>de av <strong>om</strong> man arbetade i <strong>en</strong> anläggning med<br />
hög eller låg <strong>produktivitet</strong>. Det eftersträvade resultatet var <strong>en</strong><br />
utslagning av mindre effektiva <strong>en</strong>heter <strong>och</strong> därmed <strong>en</strong> ökad förmåga<br />
för industrin att klara höga lön<strong>en</strong>ivåer (Johansson and<br />
Magnusson 1998).<br />
D<strong>en</strong> <strong>produktivitet</strong>sfrämjande politik<strong>en</strong> lyckades i stor utsträckning<br />
nå sina mål. Från 1930-talet <strong>och</strong> framåt ökade <strong>produktivitet</strong><strong>en</strong><br />
allt snabbare för att nå <strong>en</strong> topp under 1960-talet.<br />
Enighet<strong>en</strong> <strong>om</strong> att facket skulle vara med <strong>och</strong> driva <strong>på</strong> för <strong>en</strong> ökad<br />
<strong>produktivitet</strong> varade också fram t.o.m. mitt<strong>en</strong> av 1960-talet. Mot<br />
slutet av 1960-talet <strong>och</strong> början av 1970-talet ökade dock kritik<strong>en</strong><br />
mot d<strong>en</strong>na politik. Fler <strong>och</strong> fler började lyfta fram de nackdelar<br />
s<strong>om</strong> <strong>en</strong> stark <strong>produktivitet</strong>spress medförde. Fabriksnedläggningar<br />
104
Change language