SKOLA NÄRINGSLIV SAMARBETE - Ystads kommun

SKOLA
NÄRINGSLIV
SAMARBETE
YSTAD-ÖSTERLENREGIONEN
VÅREN 2007

Skola – Näringsliv
2004 lät gruppen Näringsliv i Sydöstra Skåne göra en utredning om hur
samarbetet skola-näringsliv tedde sig i de fem kommunerna. Vid detta
tillfälle konstaterades att 5180 elever är ute i företag och på arbetsplatser
kortare eller längre perioder varje år. I utredningen lämnades också
en rad förslag på vad de olika aktörerna skulle kunna göra för att öka samarbetet.
Utredningen finns att läsa på www.sydostraskane.se/projekt
Britt Fäldt i Ystad, Lars Persson i Simrishamn, Hanseric Jonsgården i Tomelilla,
Maria Wallinius i Sjöbo och Magdalena Hellström i Skurup.
Vi arbetar med näringslivsfrågor för respektive kommun i Ystad-Österlenregionen
men vi arbetar också tillsammans med olika projekt. Vårt
grunduppdrag är att främja näringslivet i regionen såväl genom god service
till befintliga företag som genom att initiera och stödja egenföretagandet.
Vi anser att det finns starka kopplingar mellan ungdomars möjligheter
att tidigt utveckla sin kreativitet och problemlösningsförmåga
och deras ta-sig-församhet senare i livet. Alla ska inte bli företagare men
de kan bli företagsamma. Denna skrift har tillkommit för att visa några
exempel på samverkan mellan skolan och näringslivet.

NUTEK
Verket för näringslivsutveckling
NUTEK bildades 1991 och förkortningen
stod ursprungligen för Närings- och teknikutvecklingsverket.
Idag är NUTEK den myndighet
som har hand om näringslivsutvecklingsfrågor
och som styrs av regeringen. År
2006 fick NUTEK ansvar för näringspolitiska
insatser för att främja företagande och entreprenörskap
även inom turismnäringen.
På sin hemsida uttrycker sig NUTEK bland
annat så här: ”Entreprenöriella individer och entreprenörskap
är inte bara viktigt ur ett näringspolitiskt
perspektiv. Det är lika viktigt i termer
av nyskapande och kreativitet i andra delar av
samhället, exempelvis inom offentlig verksamhet,
föreningsliv, den sociala ekonomin och i skolan”
Olika program och aktiviteter för att främja entreprenörskap
och företagsutveckling utgör centrala
delar i NUTEKs verksamhet. Inom de fem
kommunerna Ystad, Tomelilla, Skurup, Sjöbo
och Simrishamn som utgör Ystad-Österlen-
regionen finns många projekt i NUTEKs anda.
Bland annat finns UF, FinnUpp, Sommarlovsentreprenörer,
TeknikCollege och KomTek.
Nya företag är viktiga bärare av förändring
och innovation.
Entreprenörskap
Entreprenörläraren Robert
Andersson
En person som funderat på och arbetat mycket med
kreativitet och entreprenörskap på ett konkret och
verklighetsnära sätt är entreprenörläraren Robert
Andersson.
Robert Andersson arbetar som SO-lärare och entreprenörlärare
på Mackleanskolan i Skurup och
är en av initiativtagarna till att eleverna på skolan
får kännedom om entreprenörsidéer och ta-sigförsamhet.
Robert Andersson började redan
hösten 2003 med att låta eleverna som Elevens
val välja Entreprenörskap.
Entreprenörläraren Robert Andersson tillsammans med
Hampus, Agnes, Joakim, Jesper, Peter, Tobias och
Johannes på Mackleanskolan i Skurup
Barnens fantasi är något värdefullt som absolut
bör tas till vara, säger Robert Andersson.
I Skurups kommun finns även ett nätverk för
skola, kommun och näringsliv (SKN) initierat av
näringslivssekreteraren och som fungerar som en
mötesplats där intresserade kan träffas regelbundet.
Denna mötesplats används regelbundet för
att sprida kännedom om de nya idéerna utanför
Mackleanskolans värld.
Företagen, skolledningen och allmänheten insåg
fördelarna för ungdomarna själva och för samhället
i stort. Intresset och nyfikenheten växte.
Företagsbesök
Robert Andersson fortsatte sin profilgrupp i
Entreprenörskap med att låta eleverna genomföra
studiebesök till olika företag och även låta
näringsidkare komma till skolan och prata om

sitt företagande. Eleverna anordnade bland annat
en julbasar där man sålde julsaker som sponsrats
av företagen och affärerna i Skurup men också
saker som eleverna själva tillverkat. Eleverna fick
också besöka en mässa i Malmö för ungdomar
som drev egna företag. Det gav mycket inspiration
och förnyad kreativitet. På vårkanten arrangerade
eleverna en loppmarknad där begagnat
och nytillverkat såldes med stor framgång.
MAIA
På hösten 2004 gjordes också en satsning på att
låta eleverna starta ett eget företag på Mackleanskolan.
Namnet på företaget blev MAIA som står
för Mackleanskolans allt i allo. MAIA tillverkar
bland annat vänskapsband där en del av vinsten
går till Barncancerfonden. Vänskapsbanden
har fått mycket publicitet. Eleverna fick själva
marknadsföra MAIA som ett riktigt företag med
reklamutskick, annonsering och redovisning.
MAIA har blivit ett mycket lyckat projekt bland
elever och allmänhet.
Hanna och Agnes tillverkar vänskapsband på löpande
band på Mackleanskolan i Skurup
Robert Andersson har också spridit sina erfarenheter
bland sina arbetskolleger på skolan. Han
har hållit workshops för sina lärarkollegor och
för eleverna i årskurserna 8 och 9 har han lett
en sexveckorskurs som en introduktion i entreprenörskap.
På hösten 2006 startade Robert Andersson ett
nätverk med lärarkollegor även från de lägre årskurserna.
Han anser att det är viktigt att få igång
entreprenörstänkandet på ett tidigt stadium hos
eleverna. Yngre barn har ännu inte börjat låsa
sitt tänkande i lika hög grad som äldre vad gäller
kreativitet och uppfinningsrikedom.
Kontakt med högskola och
företag
Entreprenörskap handlar om att uppmuntra
eleverna till att omsätta sina egna idéer till verklighet.
Det handlar inte minst om att arbeta med
attityderna hos eleverna. Ta-sig-församheten är
viktig att understödja.
I Danmark och Norge har man kommit längre
med skolan och entreprenörstänkandet, nämner
Robert Andersson och tillägger att kontakterna
mellan Mackleanskolan och det lokala näringslivet
fungerar bra. De ställer upp och stöttar.
Samarbetet är aktivt. Kontakter finns även med
doktorander vid Lunds universitet och Malmö
högskola.
Sommarlovsentreprenörer
Begreppet Sommarlovsentreprenör kommer
från OFB, Open For Business, som startade
1994 i Canada och som vill ge ungdomar möjlighet
att starta egna företag eller vara företagsamma
som anställda. Konceptet fick tack
vare bland annat NUTEK möjlighet att starta
i Sverige.
År 2005 infördes entreprenörskap för ungdomar
som ville sommarlovsarbeta i Skurups kommun.
Entreprenörskapet vände sig till ungdomar i
åldrarna 15 till 17 år.
Anne Abraham, näringslivsutvecklare i Skurup,
handledde själv de första sommarlovsentreprenörerna
i Skurup.

Under tre veckor fick ungdomarna lära sig
om marknadsföring, ekonomi och försäljning
där teoretiska kunskaper varvades med praktik.
Elevernas egna idéer fick utgöra grund för
affärsidéer som sedan utarbetades till affärsplaner.
Ungdomarna lärde sig att göra egna annonser,
fick kontakter med lokala företagare och det hela
avslutades med utvärdering och certifikat.
Ponnystallet
En av de ungdomar från Skurup som fick information
om att man kunde feriearbeta som entreprenör
var Elin Mårtensson i Villie.
Hennes erfarenheter av att få vara med i Skurups
satsning på Sommarlovsentreprenörer 2005 var en
starkt bidragande orsak till att hon tillsammans
med några kompisar nästa höst startade Ponnystallet
UF.
Elin visar stolt upp en av sina ponnyhästar som bidragit
till framgången med Ponnystallet UF. Mycket
glädje, arbete och ansvar men också gemenskap med
andra och naturligtvis mycket ridande visade sig
vara en mycket god affärsidé. Elin Mårtensson blev
själv förvånad över det gensvar som Ponnystallet UF
fick. Hon menar att marknadsföring och att bygga
goda nätverk är viktiga förutsättningar för att lyckas.
Men det var också mycket mer arbete än hon
och hennes kompisar någonsin kunnat föreställa sig.
På mässan för Ung Företagsamhet i Malmö i mars
2007 vann Ponnystallet UF tredje pris för bästa
mässmonter.
Affärsidén byggde på att trots att Skurup är en av
Sveriges hästtätaste kommuner fanns där ingen
ridskola för barn och ungdomar. Elin Mårtensson
såg då möjligheten. Genom att låta de som
anmält sig få ta hand om en häst under en hel
dag kunde många få uppleva hur det är att ha en
häst.
Elin och hennes kompisar fick stor användning av
entreprenörstänkandet när de skulle starta och driva
sitt företag. Inspirationen från Anne Abraham
tillsammans med mycket tur och envist arbete
och generös sponsring från det lokala näringslivet
gjorde att Ponnystallet UF blev en stor succé.
Sommarlovsentreprenörerna
sprider sig
Projektet med Sommarlovsentreprenörer inom
Ystad-Österlenregionen fortsätter. Inom kommunerna
i Ystad-Österlenregionen planeras för
att drygt ett tjugotal ungdomar ska få möjlighet
att medverka. Två grupper av ungdomar kommer
att under några sommarveckor få pröva på
att förverkliga sina idéer och affärsplaner genom
att driva ett företag på riktigt.
Ungdomarna som deltar i Sommarlovsentreprenörerna
kommer att arbeta både praktiskt och
teoretiskt med sitt entreprenörskap. Affärsidéerna
kommer att utarbetas till affärsplaner som
personal på Sparbanken Syd i Ystad kommer att
bedöma och utvärdera. Vinsten från sina sommarföretag
får eleverna själva behålla.
Meningen med idéerna är att de ska vara kommersiellt
hållbara.
Konceptet har spritt sig och sommaren 2007 anordnar
även Helsingborg, Landskrona, Bjuv och
Staffanstorps kommuner kurser för Sommarlovsentreprenörer.

UF
Ung Företagsamhet
UF står för Ung Företagsamhet som startade i
Sverige år 1980 efter förebild av rörelsen Junior
Achivement som startade i USA redan 1916.
UF är en ideell och icke vinstgivande organisation
som verkar för att införa entreprenörskap
i skolan. UF samarbetar både med föreningar
och näringslivet.
Ung Företagsamhet fungerar på Österlengymnasiet
sedan många år och utgör en etablerad
del av den utbildning som främst eleverna på
Österlengymnasiets Handelsprogram och det
Samhällsvetenskapliga ekonomiprogrammet får
ta del av.
Sedan starten i Simrishamn för drygt femton år
sedan har pedagogen Carin Welinder hand om
entreprenörskap och Ung Företagsamhet för
eleverna på Österlengymnasiets Samhällsvetenskapliga
program med ekonomisk inriktning och
på Handelsprogrammet.
En stor del av arbetet med att driva ett UF-företag,
menar Carin Welinder, är att skaffa sig ett
nätverk bland vänner och bekanta och i det lokala
näringslivet. Idag handleder hon två UF-företag
på Österlengymnasiet och har goda kontakter
med det lokala näringslivet.
Ljus bland kontokorten
UF-företaget Tänt var´e här UF är ett bra exempel
på hur det kan gå till på Österlengymnasiet
i Simrishamn. UF-företaget startades på hösten
2006 av fem elever.
Affärsidén för Tänt var´e här UF var att framställa
och sälja en liten ficklampa som kunde få plats i
plånboken tillsammans med busskort och kontokort.
Tack vare informationssökning på nätet fick
man kontakt med ett företag utanför kommunen
som hade vad man sökte. Man har visat upp sin
produkt på julskyltningen i Simrishamn, Öppet
hus på skolan samt på Våga-vara-egen-mässan i
Malmö.
Albert, Kreshnik och Johan diskuterar entreprenörskap
på Österlengymnasiet i Simrishamn. Eleverna
har bland annat skrivit en affärsplan på nio sidor
och sedan samarbetat med lokala företag och privatpersoner
som ställt upp, köpt och sponsrat.
Stor omsättning
Företagets omsättning blev mycket större än man
i sin vildaste fantasi hade räknat med. Man sålde
cirka tre gånger så mycket som var planerat. Viktig
var kontakten med sparbanken i Simrishamn
liksom nyttan med att bygga och använda sig
av personliga nätverk. De fem eleverna betonar
också vikten av den egna drivkraften för att ett
projekt ska bli lyckosamt och framgångsrikt.
Det handlar om att utveckla och få erfarenhet av
ökad självkänsla, större kreativitet och intensiv
marknadsföring.
Tygkassar för ett renare
Östersjön
Det andra UF-företaget som Carin Welinder
handlett kallar sig för ÖsterlenEnvironment UF.
Företagsidén var att sälja reklamplats på tygkassar
där en del av intäkterna skulle skänkas till den
lokala Naturskyddsföreningen i Simrishamn som
verkar för ett renare Östersjön.

Företaget ÖsterlenEnvironment UF erbjöd både
en tjänst och en vara som affärsidé. Reklamplats
och tygkassar. Först skaffade man tygkassarna
från ett tryckeri i Simrishamn och sedan försökte
man få lokala företag att köpa annonsplats på
tygkassarna som sedan såldes till allmänheten.
Efter att eleverna fått in ett par artiklar i Ystads
Allehanda och Österlenmagasinet där de berättade
om sitt UF-företag satte försäljningen fart.
Intresset ökade enormt och människor började
prata om tygkassarna som verkade för ett renare
Östersjön.
De två eleverna som haft ÖsterlenEnvironment
UF har bland annat sålt sina tygkassar
på julmarknad och på en mässa i Malmö.
Miljöaspek-ten har varit viktig att framhäva
vid marknadsföringen av både reklamplatserna
och vid försäljningen av själva tygkassarna till
allmänheten.
Kul att driva företag
De två eleverna anser att de erfarenheter som de
skaffat sig under tiden de drivit sitt UF-företag
har varit ovärderliga. De har insett vikten av att
ha ett bra nätverk med goda kontakter och att
allt tar längre tid än planerat. Att driva ett företag
kräver mycket arbete, det är mycket att göra
och det är viktigt att hålla koll på allt som sker.
Planering och genomförande kräver uthållighet
och envishet samt en tro på sig själv att man kan
klara av det. De understryker också vikten av att
ha kul och att de mycket väl kan tänka sig att
driva ett företag i framtiden.
Karriärvägledning
och Finn Upp
Individuell handlingsplan
Lars Olsson arbetar som studie- och yrkesväg-
ledare på Färsinga lärcenter i Sjöbo. För eleverna
i årskurs 8 genomför Lars Olsson individuella
vägledningssamtal för att utarbeta en Karriärvägledningsplan
för varje elev. Genom samtal och
diskussioner och genom upprättandet av en individuell
handlingsplan tas en karriärvägledningsbild
fram.
Det handlar mycket om att ta reda på vilka talanger
eleven har och vilka som kan utvecklas
vidare.
Lars Olsson karriärplanerar tillsammans med Eleonor
och Matilda på Färsinga lärcenter i Sjöbo
Karriärvägledningen utgår från elevens egna individuella
behov för att se vad som är realistiskt
och möjligt att tänka sig i framtiden, säger Lars
Olsson. Genom att också ta kontakt med olika
företag får eleverna en god uppfattning om hur
arbetslivet fungerar och vilka krav som ställs i
olika yrken.

Självförtroende
Genom att låta eleverna arbeta med begrepp som
självkännedom, möjligheter och framtidsutsikter
vill man att den fortsatta vägen för eleven mot
ett arbete eller gymnasiestudier ska fungera tillfredsställande.
Tyngdpunkten ska ligga på att hos
den enskilde eleven skapa ett självförtroende och
en självkunskap som kan utveckla elevens sociala
förmåga nu och i framtiden
Finn Upp
Finn Upp är en rikstäckande organisation som
startade redan 1979 och som vill stimulera
elevernas kreativitet i skolan från årskurs 6 till
årskurs 9. Drivande krafter till att Finn Upp
kom igång var Ingenjörssamfundet och Svenska
Uppfinnareföreningen. På hemsidan till Finn
Upp kan man läsa att “Finn Upp vill tidigt väcka
och stödja intresset för naturkunskap, teknik och
nyskapande på ett sätt som känns stimulerande
för såväl elever som lärare.”
Sedan 2002 finns Finn Upp på Färsinga lärcenter.
Studie- och yrkesvägledaren Lars Olsson nämner
att det i skolan arbetas med entreprenörstänkandet
och att man även informerar om Ung Företagsamhet
för eleverna. Den praktiska och teoretiska
kreativiteten är viktig att utveckla genom
att teknikämnet ges en central plats i skolans
olika ämnen.
Uppfinnartävling
Var tredje år anordnar Ingenjörssamfundet och
Svenska Uppfinnareförening tillsammans en uppfinnartävling
för alla elever i årskurserna 6 till 9
i hela Sverige. Eleverna tävlar regionvis för att
sedan gå till finalen. Redan året efter att Finn
Upp startade på Färsinga lärcenter i Sjöbo vann
några elever pris för ett inbrottsskydd. Eleverna
fick resa till Stockholm och motta priset ur den
svenske kungens hand. I april i år vann tre elever
från Färsinga lärcenter regiontävlingen av den
landsomfattande Teknikåttan på Lunds tekniska
högskola. De ska senare gå vidare till Riksfinalen
vid Linköpings universitet.
Frida och Angelika under en tekniklektion på Färsinga
lärcenter
Problemlösning
Genom teknikämnet och Finn Upp får eleverna
fokusera både på tekniskt avancerade problem
och på vardagsproblem. Uppfinnandet ses som
ett sätt att lära sig mer både om sig själv och om
omvärlden och hur den fungerar. Genom Finn
Upp uppmuntras eleverna att tänka kreativt och
oförutsägbart och till att hitta lösningar på problem
med de idéer som de själva har kommit på.
Genom Finn Upp stimuleras också eleverna att
ta kontakt med det lokala näringslivet, säger Lars
Olsson.
Nätverk
Färsinga lärcenter har goda kontakter med Företagarföreningen
i Sjöbo och låter den fungera
som jury när elevernas uppfinningar ska bedömas
och utvärderas. Företagarföreningen sponsrar
också ekonomiskt liksom Färs och Frosta Sparbank.
Rotary har också varit med om att bygga
näringslivskontakter och nätverk där skola och
det lokala näringslivet utgör viktiga parter.
Finn Upp ses som ett mycket gott verktyg för
att förverkliga både elevernas kreativitet och
för kontakter med näringslivet i Sjöbo kommun.

Runt om i kommunen finns det många småföretagare
som gärna ser ett utökat samarbete med
kreativa elever. Därför bjuds företagare in till
skolan för att berätta om sina företag.
Hantverk för
framtiden
Frisör, snickare och guldsmed
Kristina Petersson är platschef vid Hantverksgymnasiet
i Tomelilla. Hantverksgymnasiet är
idag en utbildning för de elever som vill satsa
på att bli till exempel frisör, bagare, guldsmed,
florist, smed eller möbelsnickare. Utbildningen
är flexibel och utgår från de ansökande elevernas
önskemål, säger Kristina Petersson. Vill en elev
till exempel bli glasblåsare försöker skolan skaffa
kontakter med ett företag som kan göra detta
möjligt eftersom praktiken utgör en viktig del
av skolans utbildning. Skolan har praktikplatser
runtom i Skåne och även i Danmark.
Glädjen i att vara hantverkare och kunna sitt yrke
genomsyrar, enligt Kristina Petersson Hantverksgymnasiet.
Att satsa på ett hantverksyrke är för många själva
tanken med att vara entreprenör. Att kunna
försörja sig och skapa med sina egna händers
skicklighet är för många den drivande kraften
bakom yrkesvalet att bli hantverkare.
De flesta av de yrken som finns representerade på
skolan är typiska småföretagaryrken Floristlinjen
till exempel är den avdelning på skolan som har
flest elever.
Samarbete
Hantverksgymnasiet i Tomelilla är mycket aktivt
vad gäller samarbete med näringslivet. Skolan
lägger ned mycket tid och arbete med att skaffa
praktikplatser och lärlingsplatser för eleverna. I
internationaliseringens anda diskuteras framtida
kontakter med Polen eftersom en av lärarna på
skolan talar polska.
Lärlingspraktik
Förutom den vanliga arbetsplatsförlagda utbildningen
(APU) fungerar den så kallade Lärlingspraktiken
så att eleven vistas två dagar varje vecka
på sin arbetsplats. Eftersom en stor del av elevernas
utbildning på Hantverksgymnasiet är förlagd
på olika företag har skolan en heltidstjänst som
håller kontakt med eleverna när de är på sina
praktikplatser. Ett kontrakt skrivs mellan skolan
och företaget och utvärdering sker efter praktikperiodens
slut.
Många av de praktikplatser som eleverna på
Hantverksgymnasiet erbjuds under studietiden
ger i fortsättningen arbete och anställning.
Företagskontakter
Kontakterna och samarbetet mellan näringslivet
och Hantverksgymnasiet fungerar genom personliga
kontakter och att man känner till varandra.
Samarbetet är aktivt och flexibelt och varje
år tillkommer ett par nya företag som är intresserade
av att erbjuda praktik för en eller flera elever,
säger Kristina Petersson.
Hantverksgymnasiet i Tomelilla samarbetar också
med Malmö högskola genom seminarier, inbjudningar
och personliga besök. Fokus har den
senaste tiden legat på hur entreprenörstänkandet
kan införlivas med skolans hantverksanda.
Entreprenörstänkande
Kristina Petersson menar att skolans elever egentligen
inte har så mycket kännedom om entreprenörstänkande
men att detta säkert skulle bidra
till en än mer utåtriktad anda både för skolan och
inte minst för eleverna själva. Hantverkare är relativt
inåtvända personer, menar Kristina Petersson,

men det skulle säkert fungera bättre om de kunde
marknadsföra sig själva och sitt kunnande med
hjälp av ett mer aktivt entreprenörstänkande.
Lärling bland blommor
Ett av de företag som har ett gott samarbete med
elever från Hantverksgymnasiet genom att erbjuda
praktikplatser är Tonys Blommor i Ystad.
Weronika Dahlqvist från Hammenhög började
med att själv leta upp en praktikplats hos Tonys
Blommor när hon gick på Sydskånska gymnasiet
i Ystad. Tack vare den kontakten kunde hon
senare få en lärlingsplats under ett år. Weronika
stortrivs med sitt arbete och ser det som om en
dröm gått i uppfyllelse. Hon får göra alla arbetsmoment
i butiken och har också fått lära sig växter
och blommors latinska namn.
Weronika bland blommor och blad på sin lärlingspraktik
hos Tonys Blommor i Ystad. Weronika
Dahlqvist ser lärlingsplatsen som en underbar möjlighet
att få göra det som hon helst av allt vill.
Hantverksmässa på Tingvalla
På den årligen återkommande Hantverksmässan
i Tomelilla ges eleverna tillfälle att själva komma
med idéer och att omsätta dem i praktiken. På
årets Hantverksmässa på Tingvalla i Tomelilla
i slutet av maj är aktiviteter som modevisning,
dans och musik genomgående teman. Genom
spridandet av en lockande affisch vill man att
10
skolan ska uppmärksammas på ett positivt sätt
och att både elever i grundskolan och företag får
upp ögonen för Tomelilla Hantverksgymnasium.
Hantverksmässan är god marknadsföring, säger
Kristina Petersson.
Ida visar träsnideri på Hantverksmässan i Tomelilla
Theresia, Josefine och Joanna tillverkar hårprydnader
på Hantverksmässan i Tomelilla
Ett gott samarbete mellan näringslivet och
skolan ökar utvecklingskraften i regionen.

TeknikCollege
Ökat teknikintresse
TC står för TeknikCollege och är en av Industrikommittén
certifierad gymnasial och eftergymnasial
utbildning. Bakom initiativet att
starta TC i Sverige står Industrikommittén
tillsammans med IF Metall och Teknikföretagen.
TC är en ny företeelse som grundar sig på
att intresset för teknik bland ungdomar måste
öka och teknikstudier göras mer lockande.
TeknikCollege finns redan på ett flertal platser
i Sverige. Först ut med ett TC var Örebro.
Efter en osedvanligt kort tid för beslut och
planering kommer ett TeknikCollege redan till
hösten att starta i Ystad. Antal Majoros är rektor
för TeknikCollege i Ystad och ser fram emot
starten till hösten.
Teknisk kompetens
En uttalad ambition med TeknikCollege är att
trygga industrins behov av arbetskraft. Sveriges
industri behöver idag och för morgondagen
människor med teknisk kompetens. Därför har
TeknikCollege ett nära utvecklat samarbete med
den lokala industrin men också med högskolorna
i Lund och Malmö.
Jörgen Svensson, vd för Tankmobil AB i Ystad och
Antal Majoros, rektor för TeknikCollege i Ystad tittar
tillsammans på de nya lokalerna för TeknikCollege
11
Utbildningen på ett TeknikCollege är flexibel och
väl anpassad till den förändring som hela tiden
pågår inom industrin och inte minst i samhället.
Skolan och industrin samverkar genom täta
kontakter mellan skolpersonal och företrädare
från industrin samtidigt som eleverna får en
god inblick i vad deras utbildning kan användas
till. Chanserna till antingen arbete eller fortsatta
studier vid högskolan är mycket goda för
de elever som genomgått TeknikCollege, menar
Antal Majoros.
Entreprenörstänkande
Entreprenörstänkandet genomsyrar hela Teknik-
College. Att skaffa sig en utbildning och i förlängningen
ett arbete kan man se som en form av
entreprenörskap. TeknikCollege fokuserar på att
locka fram elevernas intresse och fallenhet för det
tekniska området.
Det är också viktigt att tjejer söker sig till de
tekniska yrkena. Hälften av Sveriges befolkning
är kvinnor och deras tekniska potential har vi
ännu inte använt oss av i någon större utsträckning,
menar Antal Majoros.
TeknikCollege handlar om att lyfta fram både de
praktiska och de teoretiska tekniska yrkesutbildningarna
och framför allt se utbildning och arbete
som en helhet och inte som två separata och
åtskilda företeelser. Industrin i Sverige behöver nu
och i framtiden kompetent teknisk personal både
på det teoretiska och på det praktiska planet.
Långsiktighet och flexibilitet
TeknikCollege vänder sig i första hand till ungdomar
men det är också möjligt för vuxna att genomgå
utbildningen. Många möjligheter öppnar
sig med en sådan här typ av nytt utbildningskoncept,
säger Antal Majoros. Han betonar också
vikten av att tänka långsiktigt och flexibelt så att
effekterna av ett TeknikCollege hinner verka.

Ungdomar vill arbeta och tjäna pengar och ha
kul samtidigt. De är inställda på att jobba i projekt
och söka nya utmaningar. Det kan vi ta vara
på med ett TeknikCollege här i Ystad, anser Antal
Majoros. Att stimulera elevernas kreativitet och
engagemang genomsyrar också utbildningen.
För att sprida kunskap om att ett TeknikCollege
ska starta i Ystad ha man gått ut med information
till alla elever i grundskolan och till alla
studie- och yrkesvägledare med en broschyr som
visar hur ett TeknikCollege fungerar. Genom att
erbjuda en utbildning som både ger högskolebehörighet
till fortsatta studier som arkitekt eller
civilingenjör och dessutom en stark koppling till
delar av det lokala näringslivet ges eleverna större
möjligheter än tidigare att förverkliga sina drömmar
om en spännande tillvaro.
Samarbetsparter
Samarbetsparter och drivande industriföretag i
sydöstra Skåne är bland andra Tankmobil AB,
Plastal AB och Vossloh Nordic Switch System
AB. De anser att ett TeknikCollege i Ystad skulle
säkerställa behovet av kompetent teknisk arbetskraft
för de närmaste åren. Som helhet behöver
svensk industri tusentals kreativa och teknikkunniga
människor i en snar framtid. Svensk verkstadsindustri
ser inte längre ut som den gjorde
förr i tiden med tunga och smutsiga arbeten. Idag
sker mycket arbete vid datorer som styr maskiner
och processer. Det är den bilden av industriarbete
som måste förmedlas till ungdomarna.
Teori och praktik
Funderingarna på ett TeknikCollege i Ystad började
som en reaktion på att alltför få elever sökte
sig till Sydskånska gymnasieförbundets Industriprogram
samtidigt som de stora företagen upplevde
en brist på teknisk kompetens hos sina arbetssökande.
Eftersom det står i TeknikColleges
information att utbildningen ska kopplas till de
regionala teknikföretagens profil har samarbetet
1
med företrädare för en handfull stora teknikföretag
i Ystad varit av stor vikt.
I själva utbildningen ska ges plats både för teoretiska
praktiker och praktiska teoretiker. Sammankopplingen
av teori med praktik liksom samarbetet
mellan företag och skola ges hög prioritet
i undervisningen på ett TeknikCollege. På så
sätt kommer man att säkerställa teknikföretagens
framtida behov av tekniskt kompetent arbetskraft
och samtidigt ge en möjlighet att påverka
utbildningen så att den bättre motsvarar de lokala
teknikföretagens behov.
Kompetenscentrum med flera
utgångar
Utbildningen kommer att ha sammanhållna
studiedagar och pedagogerna kommer att arbeta
i lag för att så bra som möjligt ta till vara
den kompetens som finns inom TeknikCollege.
Utbildningen som helhet kan ses som ett
kompetenscentrum som i samverkan med olika
externa och interna aktörer kan skapa en dynamisk
studiemiljö. Eleverna erbjuds både projekt-
arbeten, praktik och sommarjobb och samarbetet
med högskolorna i Lund och Malmö kommer att
tillföra de studerande på TeknikCollege i Ystad
nya idéer och ny kunskap på ett naturligt sätt.
TeknikCollege är en ingång med flera utgångar.
Certifiering
Certifiering av ett TeknikCollege innebär att det
kan drivas i tre år för att sedan göra en utvärdering.
Kvaliteten i utbildningen måste säkerställas
och kontinuerligt utvärderas. Över hela landet
har alla TeknikCollege samma logotyp som ska
fungera som ett bevis på utbildningens kvalitet
och säkerställa TeknikCollege som ett projekt i
samklang med tiden.

KomTek
Gamla cyklar blir som nya
Niklas och Alexander trivs mycket bra med
att skruva isär, renovera och sätta ihop cyklar
på Västervångskolan i Ystad. Rektor Christer
Olofsson är mycket nöjd med elevernas inställ-
ning till det något annorlunda projektet och speciellt
nöjd är han med den effekt som projektet har på
eleverna.
Att öka elevernas intresse för praktisk teknisk kunskap
anser han vara ett viktigt mål i skolan. Det
blir lätt så att den teoretiska kunskapen överbetonas.
Vi behöver människor som vet rent praktiskt
hur saker och ting som vi omger oss med i vardagen
fungerar. En förening av teoretisk kunskap
med praktisk kunskap är ett eftersträvansvärt
projekt, menar Christer Olofsson. Och tjejerna
ska naturligtvis också vara med.
KomTek är en förkortning för Kommunal entreprenör
och teknikskola och startade i Örebro
år 2002. KomTek finns nu i drygt ett tiotal
kommuner runt om i Sverige. De kommunala
musikskolorna som sedan många år utgör en
etablerad del av den kommunala verksamheten
har fungerat som modell för framtagandet av
KomTek. Bakom projektet med KomTek står
NUTEK .
1
Teknik för tjejer och killar
Eftersom många av de flickor som väljer tekniska
program i skolan ofta avbryter sina studier har
KomTek ett uttalat mål att hälften av både personal
och deltagare ska vara av kvinnligt kön.
Pedagogiken i KomTek bygger både på genus och
teknik liksom mångfald och hållbar utveckling.
KomTek vill visa på glädjen i att skapa med teknik,
uppmuntra till egna idéer och ge förståelse för
tekniken och entreprenörskapets olika möjligheter.
Genom till exempel föreläsningar, olika aktiviteter
och uppfinnarkvällar kan KomTek utgöra
en spännande mötesplats för barn och ungdomar
på fritiden. KomTek ska utgöra ett komplement
till skolans undervisning och fungera som en
resurs för både barn, ungdomar och vuxna.
Samarbete
Göran Sjunnesson på Ystads kommun håller
som bäst på med en ansökan från kommunen till
NUTEK om att få starta ett KomTek till våren år
2008. Ystads kommun har varit den pådrivande
parten men i framtiden ser man gärna att ett samarbete
med olika företag kommer till stånd. En
viktig bit, menar Göran Sjunnesson, är att se till
att det blir ett KomTek där tjejerna kan känna sig
välkomna.
Tjejerna ska uppmanas att hålla sig framme men
alla teknikintresserade barn och ungdomar är
naturligtvis välkomna.
Resurs för skola och fritid
Till att börja med kommer KomTek kanske att
bli ett komplement till ungdomsgårdar och kommunala
aktivitetshus men i framtiden hoppas
Göran Sjunnesson att även vuxna ska hitta vägen
till KomTek. Till att börja med planerar man
med att ha öppet under någon eftermiddag och

kväll i veckan men efterhand som verksamheten
växer kommer det att bli mer öppethållande.
Deltagandet kommer att vara gratis.
Långsiktigt projekt
En satsning på KomTek i Ystad är ett långsiktigt
projekt. När NUTEK beviljat kommunens an-
Länkar
www.nutek.se
www.ungforetagsamhet.se
www.snilleblixt.nu
www.attitydsmedjan.se
www.ofb.nu
www.teknikcollege.se
www.meuniversity.com
www.sommarlovsentreprenor.se
www.finnupp.nu
www.framtidspiloterna.nu
www.sydostraskane.se
Fler projekt och verksamheter med
entreprenörsinriktning
Ungt iverksätteri - ett projekt i samverkan mellan SÖSK och
Bornholm. Projektledare är Camilla Samuelsson.
www.europadirektskane.org
Entreprenörskap för elever på yrkesförberedande program på
Österportgymnasiet i Ystad. Utvecklingsledare är Anette Ek.
www.sydgym.se
John Bauergymnasiet i Ystad har en speciell inriktning mot
entreprenörskap för sina elever. Entreprenörlärare är Cenneth
Lindgren.
www.johnbauer.nu
Idédagen – svenskt rekord i idéer från små och stora tänkare
– arrangeras i Ystad första gången i september 2007. Samverkan
mellan SÖSK, Snilleblixtarna, Idéa, Företagarna Ystad, Lions,
Näringsliv Ystad-Österlenregionen med flera. Projektledare är
Camilla Samuelsson.
1
sökan kommer projektet att drivas under tre år.
Sedan görs en utvärdering och kommunen kan
då bestämma sig för att driva KomTek vidare på
egen hand.
För text och bild svarar Eric Sinclair på uppdrag av Näringsliv i sydöstra Skåne, 2007
Övergripande ansvarig är Britt Fäldt, Ystads kommun.

Egna noteringar
1