Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
80 Rudolf<br />
O, Gud! måfte du veta det?<br />
Det måfte jag, och veta det af diir.<br />
Rudolf ftod up. Omfider fade han: afbrytoni<br />
- - Mit öde har dömt henne til eviga tårar.<br />
Jag kan ej fäga dig hennes villande.<br />
Gubben (käkade på hufvudet: Huru mån*<br />
gen gång ännu fkall du ej ångradit mifstroende!<br />
Intet milstroende,min far} vid Gud icke!<br />
Samma tyfthetsed, iom jag gaf dig, gaf jag<br />
äfven henne. Låt mig gå. Inom trenne dagar<br />
är jag åter hos dig. Låt mig gå. O,Marie!<br />
Marie!<br />
i Gamle gick: Rudolf blef flående ännu<br />
et ögonblick: och Heloife kom nu med<br />
vin och frukt. Ilvart går du? frågade hon.<br />
Til Marie, fvarade han, och hon föll honom<br />
om halten med deifa ord: lemna mig då icke<br />
i;i inan. Hon tryckte honomi fin famn, fatg<br />
med honom på bänken utanföre gröt-<br />
. och gjorde honom ömma förebråeller.<br />
Skulden bad hon honom dröja blott ännu en<br />
timma,och Rudolf lofvade det. Nu fördehon<br />
honom inigrottan, iatte fig då och dåihans<br />
kn:t,och berättade den ena handellen efter den<br />
andra. Aftonen var inne, förränRudoU visite<br />
deraf. Min Marie!fuckade han ftundom,likväl<br />
blef han qvar: och huru fkulle han kunna<br />
emotfta denna ofkyidiga, iköna makas ömma<br />
inieknin2;ar och käiliga bönerV Heloife (att<br />
pä et hyende vid Rudolfs fida, upftamde til<br />
im lura de ömmafte fånger, föll til hans knän<br />
och iäg på honom med en fmältande ömhet,<br />
til dels han uprefte henne och tryckte henne<br />
ifi-
-"
>
Change language