Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
72<br />
Rudolf<br />
om hans öfverjordifka lif bland himlens andar,<br />
bland.ide fig ock flundom en bild at" hans<br />
jordifka} och altid hade i denna bild Heloife<br />
och iNiarie, bägge handi hand, bägge prydde<br />
mtd lika behag, bägge älfkande honom lika<br />
högt, och lika älfkade tilbaka, fväfvat för<br />
hans Ijäl,och nu ftod den ömma flickan med<br />
hela trollkraften af (in fkönhet framföre honom.<br />
Blott en hvit Höja höljde genomfkinligt<br />
hennes fkona kropp och efterföljde troget<br />
bildningen af alla dels delar, och den blomilrande<br />
barmen betiicktes blott af hennes fvarta<br />
lockar. Kärlekens oemot(iåndliga tårar ftrömmade<br />
utför hennes rofenkinder, ochihennes<br />
ögon lågade den renafte, ädlafte och olyckligafte<br />
ömhet. Rudolf trodde at ödet fjelft<br />
beftämt henne til hans maka, at himlen<br />
med et vältignande bifall fraålog til deras förening<br />
och helgade den. Hvad är icke möjligt<br />
för en fvärmande inbildning!<br />
O,Heloife! ropade han med utfträckta armar:<br />
ach, om jag finge kalla dig min maka!<br />
Mit hjerta hyfer för dig en outiäglig kärlek!<br />
Gud,det är omöjligt!<br />
I(amma ögonblick hviikade en röft nära<br />
hans öra: Heloife vare din! Förfkräckt.betragtade<br />
han den tjocka ogenomträngliga muren,<br />
och ropade bäf vande: Gud! Marie! Marie!<br />
Hvars röft är det fom gör.... mig tro*<br />
lös! Heloife! Heloife! Han fattade hennes darrande<br />
hand. Jag är Din!<br />
Nej, Rudolf, mina tårar böra ej röradig.<br />
Låt mig dö. Hvarföre betragtar dudenna mur<br />
med