Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
70<br />
R u © olp<br />
Men vet du, Rudolf, at det nu är fent på<br />
natten? J behöfven bägge hvila. Gån, mina.<br />
barn. Rudolf låg idjupa tankar, och återkalladeiIi<br />
minne alt det fom händt honomdenna<br />
märkvärdiga dag. Hans (jäl var upfyld med<br />
ftora h : lder. Han prifade fig lä.ll, at hans<br />
frvd-sä":£" "! fört honom til denne obegriplige<br />
Dödlige,och drömdeom intet annat än underverk.<br />
Än (kapade han en ny verld och förbättrade<br />
naturen, än refte han på folftrålarne<br />
från ftjerna til ftjerna och befökte denEviges<br />
boningar» Midt under defla tankar öpnadea<br />
dörreniagta,ochHeloife inträdde med en lampa<br />
ihanden. Hon betragtade Rudolf med en<br />
förlägen blick. Jag måfte tala med dig,Rudolf,<br />
fade hon, och lade fin hand med en högtidligblick<br />
på fit bröft. Hon teg,och (åg än<br />
åt högden 9 än på Rudolf^ och tårar frambrö><br />
to från hennes ögon. Med en djup luck be»<br />
gynte hon åter: Aldrig kände jag hvad jag<br />
nu känner. Mit hjerta är få fullt at det vil<br />
brifta. Från den förftaHund jag fågdig, Rudolf,<br />
älikade jag dig, himlen vet med hvad<br />
ömhet, ömmare än min far. Jag yppade det<br />
för honom. Han fmålog och lade: din gode<br />
ande förde honom til dig. Rudolf! Rudolf»<br />
defla ord y deffa olyckliga ord,undanröjde alla<br />
betänkligheter. Jag öfverlemnade mig åt<br />
mit hjcrtas ljufva känflor. Jag trodde at änglar<br />
fågo välfignande ned på min kärlek,och<br />
ach! At du Rudolf Ikulle äl(ka mig tilbaka.<br />
Tårar afbröto hennes ord. Omfider be*<br />
gyn-
-"
>
Change language