Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
IWW»M>UaBM^M^_m<br />
la Rudolf lämnade Werdenberg m?d Marie,<br />
förde Thiiring dem längs utmed<br />
Rhenftranden igenomSargnns, högreoch högre<br />
upibergstragtcn, der han kände alla vägar.<br />
De hvilade öfver nattenien koja, hvars invånare<br />
hörde til kloftret iDifentis, ock morgonen<br />
derpå gingo de öfver den n< dra Rhenftrömmen.<br />
O, Marie, Marie! Defla klippor<br />
vil du bt-ftiga ? frågade Rudolf ien ängslig<br />
ton, då han fåg de ofantliga bergen främtöre<br />
dem vid Thufis. Kärleken fkall jämna<br />
dem för mig! (varade hon fmåleende: defsutom<br />
har jag redan en gång förut beftigit<br />
dem. Stigen blef beftandigt mer och mera brant,<br />
belägenheten mer och mera förfkräckåiide,<br />
klipporna beftandigt förfärligare. Nu förde en<br />
final {tig dem på branten af en djup afgrund<br />
längs utmed en Hel klippa, fbm i molnen undangömde<br />
fin hjefla: derpå böjde vågea lig<br />
ned i ett fvalg imellan klipporna, och de<br />
tycktes neddiga iden mörkafte natt. Marie<br />
omtaite med innerlig vänlighet för den trötte<br />
gofltn den tragts &önheter, fom de (kulle<br />
bebo, och goffen frågade hundrade gångor:<br />
are vi der (närt?<br />
Aftonen infölloch en giftfri hydda emottog<br />
dem ännu en gång. Följande morgonen<br />
nalkades de den öfra Rhenftrömmen. Redan<br />
på långt afftånd hörde de det brak, hvanned<br />
den här nedfaller i djupet ifrån de ofantliga<br />
U. JJel, A ki;^-<br />
I
-"
>
Change language