Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
22<br />
Rudolf<br />
ter en blick på Marie, fom flod få god och<br />
öm framför honom. Idetta ögonblick var<br />
ingen oren tanka i hans ijäl, blott ett blandadt<br />
mifsnöje med fit företag, fom han fjelf<br />
trodde, men ifielfva verket med den föröd*<br />
nijukande författning, hvaruti han befunnit ftg.<br />
Låtom ofs gä, fade Rudolf med köld. l><br />
hvad Ni än gör, Grefve, få lägg er ej mera<br />
i förfåt för mig. Jag drager ogerna (Värdet<br />
än en gång. Kom, tilllut hjelmen; jag vil<br />
binda för edra ögon. Henrik bad at han måtte<br />
få gå tilbaka med oförbundna ögon. Rudolf<br />
afflog det kaik, och förde honom tilbaka<br />
til det ftälle der han förft bundit för hans<br />
ögon. Henrik omfamnade nu Rudolf, fom<br />
förblef lika kall fom förut;och fåg fig då omkring<br />
efter hvilken väg, han kunde hafva<br />
kommit. Rudolf logidet han fade: Ni finner<br />
den ej, Gref Henrik! Ändteligen gick<br />
Henrik borrt förvirradoch Hagen. Tre dagar<br />
inneftängde han fig på fin borg. Han blygdes<br />
då han tänkte på det fom händt honom:<br />
han kunde ej öfvervinna fit hat til Rudolf,<br />
fom han de forfta dagarne fökteqväfva. Hans<br />
begär til Marie vaknade å nyo,och han Iväfvade<br />
imcllan beflutet at ej mera förföljadem<br />
och iöreilällningen af den välluftigafte njutning.<br />
Rudolf lefde med Marieibeiittning af den<br />
högfta fållhet, (tillä och förnöjdpå lit enfliga<br />
itälle. Sällfkapet för mänfklighet och dygd,<br />
kom nu ofta tillammans. Gladautfigteriframtiden<br />
lifvade allas hjertan då de fågo farmingens<br />
framftegibergstragten vid Rhenfliömmen.<br />
Ru-
-"
>
Change language