Page 1 "K « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "

More documents

Recommendations

Info

-" >

$;\''A\'- y - Vaasa$

76 K U D O t F 176 tet våld kan fegra öfverer och cdra berg. Nu,då Abbotenförloratalt hopp atunderkufva er,IkullenJ ockfå vifa honom, at ]arenrättvife och fog- lige. O ynglingar,O Appcnzellare! hvad kunde icke Schweitz blifva, om J uphörden at lönderflita det. Sålunda taladehan ofta pä deras fammankom» fter,och de gamle underftöddehonom. Småningom biefvo yuglingarnes tänkefätt genom defsa toreftällningar,loinde alla dagar hörde,mer och mera fogliga. Deras ärelyftnad fäftadelig vid ädlare föremål vid den allmänna friheten3 och Rudolf underitöddeden famma. Ofta yttrade han för ynglingarne (in lifliga önfkanat lluta lina dagar iblanddem,om han blott kunde göra(ighopp omlugn och fred. Alle älfkade den ädle Rudolf, och önfkadeatföraltid halva honom hos fig. Han loivade det, få fnart lugnet fullkomligen vore återitäldt. Rudolf underrättade Abboten om Appenzellarnes goda och fredliga tänkefätt,och Abboten gjorde dem ganfka goda och billiga fredsförflag. Folket famlades och antog dem enhälligt *). Knapt voro budkaflarne aflärdade härom,förrän hela det iöriamlade folket omringade Radolf och ropade; är du nu var V Tilmin död, ädlafolk, åter er landsman, åter en fri Appenzellare! Någre gamle ledfagade nu honom til dakn,der han fordom bottmed Marie,och manfatte honom å nyoibefittningaf denfanuna: Den var na mera fkön än förut: trägården mera blomitrande,träden mera fkugguaa, och den nybyggda kojan beqvainligare. Ru- ) I4 29<strong>«</strong> w
von Werdenbe*g. 17 7 Rudolf (kyndadenutilbakatil denenfliga klippan. Du lemnar mig åter få oha,Pudolf: hvar viftasdu då få beftändigt? Jag hai nu lemnat dig förfifta gången,min Marie,och,om du vil, ikall jag vifa dig, hvar jag varit, och förhvem jag arbetat! Vid deffa ord tindrade hans ögonaf glädje. Rudolf, fade Marie: en god gerning har lyckats dig;ty jaghar på lång tid icke fett denna glädje lyfa af dina ögon. Så tag din dotter,Marie,och följmig. Tion tog nuHeloifes dotterdotter på armen,hvilken hon tagit til fig at upfoftra. Rudolf onilamnade henne,och falunda lemnade de bäg^e den enfliga klippan,der de nu bott öfver tjuge år. Man förde Marie närmare och närmare Ganior. Mit Gamor! ropade hon, med glädjetårariögonen, iå fnart hon blef varie berget. Hvart, älfkade Rudolf,hvart fördumig? Han fmålog: Til din och min lycka, Marie! De lemnade Gamor pa ryggen och begålvo Gg upåt Bergstragten. Ma* ries ögontindrade mer och mera,junärmare hon kom den älfkade tragt, der hennesungdom förflutit. Ach,Rudolf, fade hon: du förer mig til mindal. O!låt mig åtminftone vara dernågradagar. Rudolf fmålog. Från alla hyddor kommo Appenzellarnemed gälla fröjderopat ledfaga dem. Marie återfåg linafordna lekTyftrar, och hälfade pådem med tålariögonen,likvälfkyndade honframåt,emot dalen. Nuhann hon ingångentil denfamma,hvilken honigenkände. O!Gud! ropade hon,och tryckte Rudolf ömttil fit bröft: få får jag då än en gång omfamna dig här!Rudolf fördehenne fmåleende IIDel. M fram
Page 1 and 2:
. ', * " " ' ** "K ■■■** «
Page 3 and 4:
t V \ / ■ \ / **_, ■">.■ I
Page 5 and 6:
"V RUDOLF von WERDENBERC, Eg Riddar
Page 7 and 8:
IWW»M>UaBM^M^_m la Rudolf lämnade
Page 9 and 10:
VON WERbENBERG. 3 rie lutade fig ti
Page 11 and 12:
von Werdenber ö. 5 gen til denna t
Page 13 and 14:
von Werdenberg. folk emot friheten,
Page 15 and 16:
VON WUDEKBERG. 9 lindenattade dem o
Page 17 and 18:
ton Werdenberg. 1 1 for den tjenft
Page 19 and 20:
von Werdenberö. 13 dolf;men hon fi
Page 21 and 22:
VON \VeRDENB£RG. 15 de Rudolf räd
Page 23 and 24:
VON W ER D ENB ER G. 17 Som jag hop
Page 25 and 26:
VON \\ r ERDEN BE'?. G. 19 dolf Vin
Page 27 and 28:
von Werdeneerg. 21 lade mit: endaft
Page 29 and 30:
von Werdenbero. 23 Rudolf gick da o
Page 31 and 32:
von Werdenberg. 25 ga dpn; likväl
Page 33 and 34:
VON WER DENBER G. . 27 derne, fom i
Page 35 and 36:
VON WeR DENBERG. 29 Fredrik darrade
Page 37 and 38:
von Werdenbug. fiende. Jag har lär
Page 39 and 40:
von Wc r denber g. Huru b^ftört bl
Page 41 and 42:
VON WERDEN B£ R G. 35 fet:Och nu
Page 43 and 44:
'von Werdenberis, 37 Samfundet för
Page 45 and 46:
vonWer de n ber g. 39 likväl fåg
Page 47 and 48:
von Werdenuerg. 41 fom ännu mera
Page 49 and 50:
VON Wc R DE N RER G. 43 komligen li
Page 51 and 52:
von Werdenberg." 45 ytan;men den(ka
Page 53 and 54:
VON \V ERD-EN BER G. 47 den fjuke,
Page 55 and 56:
von Werdenberg. 49 betjente fig lik
Page 57 and 58:
von Werdenberg. 51 enig glädje. Et
Page 59 and 60:
von Werdenberö. 53 fler; derpå f
Page 61 and 62:
von Werdenberg. 55 Godt! vi återfe
Page 63 and 64:
VON WE R DE N B E R 6. 57 Känner d
Page 65 and 66:
VON WeR DEN BERG. 59 Rudolf fmålog
Page 67 and 68:
VON WERD E NB ER G.' 61 de at männ
Page 69 and 70:
von Werdenberg. 63 Kudolf, och kaft
Page 71 and 72:
von Werd e n berg, 65 för dem,och
Page 73 and 74:
von Wer dfnberg. 67 1detta ögonbli
Page 75 and 76:
von Werdenbirg. 69 vidrörde et fn
Page 77 and 78:
von Wekd enberg. gynte hon å nyo:
Page 79 and 80:
von Werdenberg. 73 med en få vild
Page 81 and 82:
von Werdenserö. 75 "ro och hemliga
Page 83 and 84:
■4 von Werdenbérg. 77 tildefs Ma
Page 85 and 86:
von Wer denberg. 79 digt barns mun
Page 87 and 88:
VON WERDENttERG. 81 ifina armar. Ma
Page 89 and 90:
von Werdenberg. 83 Småningom blef
Page 91 and 92:
von Wer de nber G4 85 aldeles öfve
Page 93 and 94:
VON We,R D EN BERO. 87 Flere aftnar
Page 95 and 96:
\ VON \\ r E RDEN>E R
Page 97 and 98:
von Werdenberg. Hvar är Marie, Rud
Page 99 and 100:
von Werdenberö. 93 Rudolf höll ä
Page 101 and 102:
von Werdenberg. 95 Det tryggar dig?
Page 103 and 104:
VON WER D ENB ER G. 97 cle fin för
Page 105 and 106:
vonWerdenberg. 99 Jag tackar dig, M
Page 107 and 108:
von Werdenberg. 101 ger och hennes
Page 109 and 110:
VON WE R I)ENBER G. 103 omfider upt
Page 111 and 112:
von Werdenberg. 105 ton til näfta
Page 113 and 114:
VON W ER D EN BE R G. 107 fårens l
Page 115 and 116:
von Werdenberg. 109 ne, och midt i
Page 117 and 118:
von Werdenberg. 111 tade han från
Page 119 and 120:
von Werdenberg. 113 fom vifat mig m
Page 121 and 122:
von Werdenberg. ru nödvändigt det
Page 123 and 124:
VON WIR D ENBERG. II 117 fida, måf
Page 125 and 126:
von Werdenberg. bägge up, och inom
Page 127 and 128:
VON W E K D V. N fl E R G. 121 va h
Page 129 and 130:
t von Werdenberg. pade: du är min
Page 131 and 132: von Werdenbeig. 125 na barn! fade G
Page 133 and 134: von Werdenberg. 127 de om var hjelp
Page 135 and 136: von Wc r denberg. 129 rade då hon
Page 137 and 138: VON WeÉD E NBE RG. 131 Icke? Flick
Page 139 and 140: VON WER D EN BERG. I 133 förlkräc
Page 141 and 142: VON WERDENBERG. 135 tviflan. Nej, m
Page 143 and 144: von Werdenbero. 137 den nidingen! l
Page 145 and 146: von Werdenberg. 139 Fogden föll p
Page 147 and 148: von Werdenberg. 141 oförrätt de l
Page 149 and 150: von Wc rde nb e rg. 143 pade han ti
Page 151 and 152: ♥ von Werdenberg. 145 forlåter e
Page 153 and 154: von Werdenbero. 147 Nu kommo efterh
Page 155 and 156: von Werdenberg. 149 garne fakra och
Page 157 and 158: von Werdenberg. 151 len J få från
Page 159 and 160: I von Werdenberg. 153 tian oro nalk
Page 161 and 162: von Werdenberg. 155 upmarkfammare.
Page 163 and 164: VON WERD ENBEUG. 157 ikor, fjättra
Page 165 and 166: VON W£ RD £ N*ER G.' några onda
Page 167 and 168: von Wc rdenberg. 161 Er ädle fon
Page 169 and 170: von Werdenberg. Manundvek at tala o
Page 171 and 172: VON" WER BEN BE*S. 165 mannifkor, f
Page 173 and 174: von Werdenberg.' 167 och egna hufli
Page 175 and 176: VON WtR DENBER €. 169 Men ännu h
Page 177 and 178: VON WeR 15 ETC BER G. 171 de Riittl
Page 179 and 180: von Wer denberg. 173 någon3 fom vi
Page 181: von Werdenberg. 175 At hämnas dett
Page 187 and 188: V ■'"■ " så 181 ■■^i. ftö
show all

Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?

Page 1 "K « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "