Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "

164
R V D O h P
Henrik fom nu kände dennahyllnings bättre varde,
kaftade ligiRudolfs famn med dettautrop:
lyckliga männifka! nu känner jagdinlycka, och
delar den med dig! På detta lätt har redan hela
Rhätien hyllat dig. Han tryckte fina under*
hafvanders händer, kallade dem vänner,barn,
bröder,och kände fig genom deffa namn uphöjd
tillika med dem. Med rördt och villigt
hjerta aflade han Samfundets ed. Redan famma
dag affärdades budfkap til Bifkopen af Chur,
lörat tilbjuda honom at tilträda förbundet. Med
fåfäng harm underfkrefhan akten,fom nu(känkte
Öfra Rhätien fred och lyckfalighet.
Så fnart Rudolf blef allena, föll han på
knä och upfände til himlen de varmafte och.
innerligafte tacklägelfer, at han nu omfider fåg
lugnet för alhd befäftadt. Nu, då famfundets
redligafte medlemmar voro församlade på den
enfliga klippan, ockfå Gref Henrik var der,
iiaintog Rudolf et bref ifrån Pater Anton. Utanfkriften
var: Til det Grå Förbundet, at öpnas
dä Henrik von Werdenberg tilträdt det
faninia. Rudolf öpnade och läite: Mine Bröder!
Henrik von Werdenberg är er: nu måfte
Chur gifva efter j och förbundet är tryggadt.
Är jag nu icke mera ibland er, få gif»
ven Gret Henrik min broderkyfs. Samfundet
har den bäfta conftitution, de bäfta lagar 5 fom
mänfklig klokhet och hjertelig välmening kunnagitva.
Lagarne äro enkla,rättvifa och mänfkliga;
coniticutionen likaledes utan tvång, utankonft.
Men denna conttitution,deffa lagar
Skicka fig blott för enkla, dygdiga hjertan, för
män-