Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
162<br />
Rudolf<br />
far,Marie! Din far? fade hon, och omfam-»<br />
nade Henriks knän. Ädle Grefve, fkänk mig1<br />
er kärlek och er välfignelfe! Grefven betragtade<br />
flickan. Det är min dotter,lade Rudolf.<br />
Och min maka, min far, om du vil fe din ion<br />
lycklig, tillade Johan. Grefven Ikakade hufvudet,<br />
likväl utan at vara vred: Befynnerligt!<br />
lade han;jag kom hit förat hämnas,och<br />
Och ert hjerta är för ftort för hämnd? afbröt<br />
Maiie honom,och fattade hans hand. O,<br />
Herr Grefve, görofs alla lyckliga! Ni kandet.<br />
Henrik! fade Rudolf, jag ber om din vän-<br />
Ikap. Tänk på våra ungdoms år på Guardowall!<br />
godtgörom fom män hvad vi fom gosfar<br />
föriummade: Var min Bror, var mit barns<br />
far, och låt din fon äfven vara min.<br />
Nu kom ock Abbot Giittingen med Thiiring,<br />
och hans fon med Gertrud. Alle bådo<br />
Gret" Henrik med vänliga, förtrogna blickar öka<br />
deras {allhet. Hans hjerta blef innerligert<br />
rördtj han räckte Rudolf fin hand med defla<br />
ord: Du har då ändteligen fegrat, Rudolf!<br />
Rudolf tryckte honom med gråtande ögon<br />
til fit bröft.* Nej, vid Gud! ädle Henrik! du<br />
går tom fegrare härifrån. Giittingen omfamnade<br />
dem bägge. Låtom ofs ännu en gång begynna<br />
våra ungdomsår på Guardowall!Grefven<br />
tog Rudolfs dotter ilin famn och fade:<br />
mit barn, biif lyckligmed min fon,och var et<br />
fall kärleksband imellan mig och din far! Gud<br />
välfigne er 3 mina barn! "" - - Beiynnerligt!<br />
förunderligt! hade jag någonfin kunnat förmoda<br />
detta?<br />
Man