Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
156<br />
Rudolf<br />
gjorde honom famma fråga,fvarade han: en<br />
landtman från Schweirz. Giittingenfattade fmåleende.Grefvens<br />
hand och låg pädenidet han fa-<br />
de: denna mjuka Inöhvita hand har aldrig ar-<br />
din kroppsftällning, yng-<br />
betatifoibaddet^ochd<br />
ling: på tornering har du varit,men landtman<br />
är duicke. Hvarför?: vil du bedraga ofs?<br />
Nej, bedraga er, villejagicke - " " " Förlåten<br />
mig! Med defTa ord vände han fig til<br />
Ruuplf och den gamle, fom nu ocktå ftodo<br />
bredvid honom. Forlåten mig! jag är Riddare.<br />
Men hvårföre Ikaii jag icke taga er farmingen?<br />
Jag har hört fa mycket omtalas den<br />
ädle GreF Rudolf, at jag v lie fe och tala med<br />
honom: derföre har jag kommit bit.<br />
Och blifva min vän V iuJe RuJolf, och<br />
räckte Grefven med ömhet fin hand.<br />
Om Ni intet mig värdig er vänfkap! fade<br />
Johan något beitörf, emedan häri härvid<br />
tänkte pä fin Tar. Jag är fon vi Henrik von<br />
Werdenberg,er fiende. J ötveirdfkadenmig:<br />
jag ville vara okänd för er, Gref Rudolf, höra<br />
er,och derpå åter lämna! er. Nu vetNialt.<br />
Nej, Gref Johan! er far är min fiendej<br />
men Ni fkail icke lémna mig, utan at gifva<br />
mig det vitsord, at jag ej förtjenar hans<br />
fiendfkarj. Han förde honom til fin familj.<br />
Snart futto alle omkring bordet,och redan efter<br />
några minuters förlopp hade Gref Johan<br />
aldeles förglömt, at han var hos en man, (om<br />
,lians far hatade. Det förtroende, d
-"
>
Change language