Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VON WeÉD E NBE RG. 131<br />
Icke? Flicka, vet du at det ftår imin niagt<br />
at behålla dig här? Jag varnar dig, mit barn,<br />
neka icke! Du lär väl icke känna huru il >ttsfängelfet<br />
fer ut. Kom, mit barn; var lovlig<br />
på det jag ockfå kan vara det.<br />
Vid defla ord omfamnade den välluftige<br />
Gertrnds fkonalif, och hon gaf til et högt fkri.<br />
Han tryckte henne håidt til lit bröft och lade<br />
fin hand på hennes mund, at hennes rop<br />
ej Ikulle höras;menidetfamma upläts dörren,<br />
och Adam ftörtade häpen inirummet.<br />
Fogden fläppte flickan och ropade förargad<br />
til fadern: hvem har låtit kalla dig?<br />
Min dotters fkri, Herre! {varade den gamle<br />
blek och darrande, och fattade Gertruds<br />
hand. Hon är mit barn, och äger mjt hjerta.<br />
Hon är min lifegen, gamle narr, det vet<br />
du väl?<br />
Ty varr vet jag det: och jag lemnar åt<br />
Himlen at dömma, om det är rätt at männiikor<br />
äro lina bröderslifegne. Ja,Gertrud är er<br />
lifegen, jag nekar det ej,men icke på detta lätt»<br />
Nå, och på hvad latt då?<br />
Herre!jagalfkarmin dotter,faftän hon är er<br />
lifegen, och mit blod kan blifva lika få varmt<br />
foni den ftörfteadelsmansilandet. Icke på detta<br />
fatt, fager jager. Och (kulle jag än blifva<br />
fördömdpå den ytterfta dagen, deifore at jag<br />
räddade "min dotters ära, fkall jag dock rädda<br />
den. Jag är far;och denna känfla kan icke<br />
Ni, kan icke Kejfaren qväfva. Hellre vill<br />
jag vara mit enda barns mördare, än at hafva<br />
födt det til vanära. Herre 3 fläpp min dot»<br />
I2 ter.