Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
von Werdenberg. 101<br />
ger och hennes kärlek til Rudolf och Marie.<br />
Sen, mina barn, redan tidigt förloradeHeloifes<br />
hjerta fin ofkuldj men det var ej ikapadt<br />
til något brott. Öm kärlek til en ädel man<br />
återfkänkte henne den, och hon dog fom en<br />
god maka, fom et offer tor fin kärlek, och<br />
för (it beflut at aldrig mera fe Rudolf. En<br />
välluftig munks finafte lift,hade genom famma<br />
medel fom han anvärde at förföra dig,<br />
berÖfvat henne fin fjäls renhet, fom är det enda<br />
hvaröfver männifkan kan vara ftolt.<br />
Nu förklarade han för dem de medel,fom<br />
munken af Gachnang brukat til frambringande<br />
af alla fina (kenbara underverk. Blott et kunde<br />
Rudolf icke begripa, nemligen huru bedragaren<br />
kunnat gifla hans tankar. Munken viIste,<br />
fade han, at du varnat mig för bedrägeri,<br />
och at jag önlkade fe Jutta. Anton fvarade<br />
fmåleende: du förrådde digjufjelf: famma<br />
dag jag varnade dig, fåg du dig forfkande<br />
omkring i grottan. Den liftige munken<br />
märkte dina minfta rörelfer. Han flöt af<br />
defla forfkande blickar til mifstroende,och,emedan<br />
han kände din lättrogenhet, til et mifstroende,<br />
fom en annan hos dig väckt. Hade<br />
ej Heloife, då du önfkade fe Jutta, hela aftonen<br />
omtalt henne, bedt för henne, gråtit<br />
öfver henne? För din inbildning fväfvade ingen<br />
annan bild än Juttas. Munken kände din<br />
önfkanj ty han hade fjelf genom Heloife hos<br />
dig upväckt den. Men Juttas hamn då?<br />
frågade Rudolf. Så vida jag kunde dömma^<br />
var det Juttas fkapnad och Juttas röft.<br />
G 3<br />
Kig-
-"
>
Change language