Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Page 1 "K ** ** « ." t . I " V/ * " t * V. " V. " ' '» " i " " " . ', " " " "
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vonWerdenberg.<br />
99<br />
Jag tackar dig, Marie! Jag tackar dig!Jag<br />
har ännu en fkatt, för hvilken jag endaft ön-<br />
(kade lefva, (å framt mit lif ej vore et evigt<br />
lidande. En döende öfverlemnardig den,Marie.<br />
Vil du mottaga den af mig?<br />
Gud! Heloife, tala! tala!<br />
Var en mor för min dotter, fade honi<br />
det hon framtog et barn, fom legat bredvid<br />
henne under täcket. Det heter fom du:Marie.<br />
Jag ber dig,vid denAldrahögfte,var defs mor!<br />
Du måfte älik* det,om icke för min, dock för<br />
Rudolfs fkull. Det är Rudolfs dotter!<br />
Med darrande händer tog Marie barnet,<br />
tryckte det til fit bröft, och fuktade det med<br />
fina tårar. Rudolfs dotter! min Rudolfs dotter!<br />
ropade hon, rörd! Heloife, jag vil vara<br />
barnets mor Himlen vare mit vittne»<br />
jag vil det! Kom, min Marie, til din mors<br />
hjerta!<br />
Et ljuft, himmelfkt imålöje utbredde fig<br />
öfver Heloiles bleka anfigte. Gud välfigne<br />
dig derföre, min goda __ törs jag fäga fyfter?<br />
Marie.<br />
Min fyfter Heloife! Min fyfter! Ja, jag<br />
har förlåtit dig. O Gud! goda Heloife, förlåt<br />
mig at jag bedröfvat dig!<br />
Heloife tryckte fina kalla läppar på Maries<br />
hand, och kysfte barnet. Farväl, min<br />
dotter! Jag gifver dig en ädlare mor, än jag<br />
fjelf kunnat vara. Marie! framför til Rudolf<br />
mit farväl, min lifta hälsning! O, dåi<br />
namnen för min dotter hennes mor, få förtigen<br />
defs brott! Glömmen det, om T kurmen,<br />
2 och
-"
>
Change language