En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Nästan tre fjärdedelar har också givit filmtittande en eskapistisk potential dvs. en möjlighet att få glömma vardagen en kort stund. En majoritet på 65% har också sett filmkonsumtion som en möjlighet att få diskutera olika företeelser med andra. 4.3.1. Film och tankar om livet Nästan lika många har uppskattat filmkonsumtion som ett sätt att få tänka kring frågor i livet, dvs. en mentalt kognitivt aspekt av filmkonsumtion som har kopplingar till frågeställningen om existentiella frågor. Tabell 5. Film och tankar om livet. (Procent, N = 179) Fråga 11: Att se på film är ett bra sätt att få tänka kring olika frågor i livet. Stämmer inte alls + ganska dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska bra + helt och hållet 92 10% (n=18) 28% (n=50) 62% (n=111) Detta påstående som 62% höll med om helt eller delvis, indikerade att film också sågs som något som stimulerade till reflektion. 51 Enkätsvaren har därmed ringat in två dominerande aspekter av filmkonsumtion, dels en emotionell dimension och dels en kognitiv dimension. Nästan hälften (48%) såg film som en gemenskapsbefrämjande sak, men jämfört med de andra aspekterna har detta beskrivits som en något mindre viktig del av filmkonsumtion, men fortfarande en relativt starkt opinionsyttring. Den aspekt som rönt minst uppslutning beträffande filmkonsumtion har varit dess möjlighet att bjuda in åskådaren i filmskapandet som konstnärligt och tekniskt hantverk med klippteknik, ljudläggning, cinematografi och mise-en-scene. 52 Ungefär en tredjedel (36%) har sett film som en möjlighet att få inblick i filmskapandet som en konstnärlig process och 27% har sett film som en möjlighet att få följa en viss regissör. Detta resultat knyter an till Patrick Phillips diskussion om filmpubliken som möjlig att dela upp mellan åskådare som tar fasta på olika företeelser i sin filmkonsumtion. Some members of an audience are more aware than others of a film as a textual ’construct’, are more knowledgeable about the techniques and strategies being employed”. […] Some members of an audience are more perceptive than others in identifying the messages and values inscribed in the film in 51 När jag har omräknat procentsatserna har jag avrundat procenttalen med en decimal till heltal och har därvid konsekvent fått totalen till 100% enligt en resultatredovisningsprincip som ger ett läsvänligt utseende (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 375). 52 Cinematografi handlar om filmfotografiska kvaliteter som bildvinklar, perspektivdjup, framkallningstekniker, projektionshastighet med antal bilder visade per sekund, mm, dvs hur något är filmat (Bordwell 1997: 210f). Mise-en-scene är benämningen på den miljö berättelsen befinner sig i, vilket val av ljussättning man gjort, vilket agerande skådespelarna presterar samt val av kostym, dvs vad man filmar (Bordwell & Thompson 1997: 169).
general, and possibly characters in particular, and are more sensitive in their response to these (Phillips 2000: 93f). Resultatet på frågan ovan tyder på att en mindre grupp av publiken orienterar sig mot filmen som yta och ‘text’ och mer orienterar sig mot det som filmen genererar i form av värderingar och budskap. 53 Det var också tydligt i de individuella intervjuerna där en minoritet av de tretton intervjuade gick in på mer utvecklade resonemang om filmens specifika formspråk medan majoriteten fokuserade på berättelserna och huvudkaraktärerna samt sin relation till gestalterna i filmen. 4.3.2. Hur viktigt är film i vardagen? På en öppen fråga i enkäten formulerad ”hur viktigt film är för dig?” pekar svaret i riktning mot att film spelar en stor roll för många individer. Fråga 29: Hur viktigt är film för dig? Svara genom att ringa en siffra mellan 1 och 7. Percent 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 1 2 3 4 Hur viktigt är film? Mycket 1 2 3 4 5 6 7 Mycket oviktigt 2% 3% 9% 18% 31% 21% 16% viktigt Figur 3. Hur viktigt är film för individen? (Procent, n =177) När filmintresset viktas mot andra företeelser i livet så är det tre områden som en majoritet på 75% eller mer lyfter fram som viktigare än film, nämligen att vara med familjen, att vara med vänner samt att ägna sig åt utbildning 53 Den andel av publiken som uppger detta filmkonstnärliga intresse är sannolikt ännu mindre i en representativ undersökning om filmpublikens preferenser då studenter med en medieinriktning i sina studier utgör ca 40% av urvalet i min undersökning. Rimligtvis innebär det en träning att betrakta rörliga bilder med ett visst metaperspektiv. 5 6 7 93
- Page 42 and 43: och diskontinuitet till en berätte
- Page 44 and 45: Bordwells utgångspunkter kring fil
- Page 46 and 47: film som fortsätter att förändra
- Page 48 and 49: Begreppet representation i Moscovic
- Page 50 and 51: Höijer lyfter också fram detta n
- Page 52 and 53: Hjalmar Sundén, kallade i sin perc
- Page 54 and 55: verklighetens många detaljer och d
- Page 56 and 57: Med schemakategorier skapas ett mer
- Page 58 and 59: 1995: 58). Kritiken riktar in sig p
- Page 60 and 61: En fördjupad diskussion om självs
- Page 62 and 63: trycket. Därmed undviker jag den b
- Page 64 and 65: ler enligt dig? dvs. momentet exist
- Page 66 and 67: livet utanför filmens tillfälliga
- Page 68 and 69: För det fjärde kan ett sociokogni
- Page 70 and 71: tidigare teorier som inspirationsk
- Page 72 and 73: intervjuaren svarar på. I enlighet
- Page 74 and 75: 1, innebär en detaljerad transkrip
- Page 76 and 77: 3.1.6. Att tolka tolkaren - en sjä
- Page 78 and 79: Enkäten innehöll också en uppsä
- Page 80 and 81: 3.4. Steg 3. Individuella intervjue
- Page 82 and 83: att jag ville lyssna på respondent
- Page 84 and 85: 3.6.2. Intern validitet Undersöker
- Page 86 and 87: meningsbyggnader och ibland osamman
- Page 88 and 89: KAPITEL 4. ENKÄT I detta kapitel p
- Page 90 and 91: nit mig i en läroprocess där jag
- Page 94 and 95: och arbete. Majoriteten anser dock
- Page 96 and 97: närmare hälften som ändå menat
- Page 98 and 99: 98 Över huvud taget filmer med hö
- Page 100 and 101: När det gäller den fortsatta anal
- Page 102 and 103: 4.4.2. Sammanfattning ’film är v
- Page 104 and 105: filmer eller fler i månaden var 26
- Page 106 and 107: ut variabeln gudstjänstdeltagande
- Page 108 and 109: Denna grupp har jag rubricerat som
- Page 110 and 111: ett samband mellan hållningen att
- Page 112 and 113: fördjupa förståelsen av individe
- Page 114 and 115: 5.1.1. Kategorisering av intervjuad
- Page 116 and 117: För det tredje ville jag se hur in
- Page 118 and 119: nan värld genom en genväg i ett m
- Page 120 and 121: viss eftertanke. I en tabell så fr
- Page 122 and 123: med en tydlig glimt i ögat som Rad
- Page 124 and 125: allt det där. Jag är jättefascin
- Page 126 and 127: 126 We respond sometimes in predict
- Page 128 and 129: momentet existentiella frågor samt
- Page 130 and 131: 5.5. Tretton intervjuer - analys av
- Page 132 and 133: om skuld och ansvar dominerade i sa
- Page 134 and 135: tema om att vilja tillhöra den pop
- Page 136 and 137: intimt sammanlänkade, ”intrinsic
- Page 138 and 139: Fråga 1: Existentiella frågor Vil
- Page 140 and 141: samhet eller ren illvilja utsätter
Nästan tre fjärdedelar har också givit filmtittande en eskapistisk potential<br />
dvs. en möjlighet att få glömma vardagen en kort stund. <strong>En</strong> majoritet på 65%<br />
har också sett filmkonsumtion s<strong>om</strong> en möjlighet att få diskutera olika företeelser<br />
med andra.<br />
4.3.1. Film <strong>och</strong> tankar <strong>om</strong> livet<br />
Nästan lika många har uppskattat filmkonsumtion s<strong>om</strong> ett sätt att få tänka<br />
kring frågor i livet, dvs. en mentalt kognitivt aspekt av filmkonsumtion s<strong>om</strong><br />
har kopplingar till frågeställningen <strong>om</strong> existentiella frågor.<br />
Tabell 5. Film <strong>och</strong> tankar <strong>om</strong> livet. (Procent, N = 179)<br />
Fråga 11: Att se på film är ett bra sätt att få tänka kring olika frågor i livet.<br />
Stämmer inte alls + ganska dåligt<br />
Stämmer varken bra eller dåligt<br />
Stämmer ganska bra + helt <strong>och</strong> hållet<br />
92<br />
10% (n=18)<br />
28% (n=50)<br />
62% (n=111)<br />
Detta påstående s<strong>om</strong> 62% höll med <strong>om</strong> helt eller delvis, indikerade att film<br />
också sågs s<strong>om</strong> något s<strong>om</strong> stimulerade till reflektion. 51 <strong>En</strong>kätsvaren har därmed<br />
ringat in två d<strong>om</strong>inerande aspekter av filmkonsumtion, dels en emotionell<br />
dimension <strong>och</strong> dels en kognitiv dimension. Nästan hälften (48%) såg<br />
film s<strong>om</strong> en gemenskapsbefrämjande sak, men jämfört med de andra aspekterna<br />
har detta beskrivits s<strong>om</strong> en något mindre viktig del av filmkonsumtion,<br />
men fortfarande en relativt starkt opinionsyttring.<br />
Den aspekt s<strong>om</strong> rönt minst uppslutning beträffande filmkonsumtion har<br />
varit dess möjlighet att bjuda in åskådaren i filmskapandet s<strong>om</strong> konstnärligt<br />
<strong>och</strong> tekniskt hantverk med klippteknik, ljudläggning, cinematografi <strong>och</strong><br />
mise-en-scene. 52 Ungefär en tredjedel (36%) har sett film s<strong>om</strong> en möjlighet<br />
att få inblick i filmskapandet s<strong>om</strong> en konstnärlig process <strong>och</strong> 27% har sett<br />
film s<strong>om</strong> en möjlighet att få följa en viss regissör. Detta resultat knyter an till<br />
Patrick Phillips diskussion <strong>om</strong> <strong>filmpublik</strong>en s<strong>om</strong> möjlig att dela upp mellan<br />
åskådare s<strong>om</strong> tar fasta på olika företeelser i sin filmkonsumtion.<br />
S<strong>om</strong>e members of an audience are more aware than others of a film as a textual<br />
’construct’, are more knowledgeable about the techniques and strategies<br />
being employed”. […] S<strong>om</strong>e members of an audience are more perceptive<br />
than others in identifying the messages and values inscribed in the film in<br />
51 När jag har <strong>om</strong>räknat procentsatserna har jag avrundat procenttalen med en decimal till<br />
heltal <strong>och</strong> har därvid konsekvent fått totalen till 100% enligt en resultatredovisningsprincip<br />
s<strong>om</strong> ger ett läsvänligt utseende (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 375).<br />
52 Cinematografi handlar <strong>om</strong> filmfotografiska kvaliteter s<strong>om</strong> bildvinklar, perspektivdjup,<br />
framkallningstekniker, projektionshastighet med antal bilder visade per sekund, mm, dvs hur<br />
något är filmat (Bordwell 1997: 210f). Mise-en-scene är benämningen på den miljö berättelsen<br />
befinner sig i, vilket val av ljussättning man gjort, vilket agerande skådespelarna presterar<br />
samt val av kostym, dvs vad man filmar (Bordwell & Th<strong>om</strong>pson 1997: 169).