En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

06.09.2013 Views

Nästan tre fjärdedelar har också givit filmtittande en eskapistisk potential dvs. en möjlighet att få glömma vardagen en kort stund. En majoritet på 65% har också sett filmkonsumtion som en möjlighet att få diskutera olika företeelser med andra. 4.3.1. Film och tankar om livet Nästan lika många har uppskattat filmkonsumtion som ett sätt att få tänka kring frågor i livet, dvs. en mentalt kognitivt aspekt av filmkonsumtion som har kopplingar till frågeställningen om existentiella frågor. Tabell 5. Film och tankar om livet. (Procent, N = 179) Fråga 11: Att se på film är ett bra sätt att få tänka kring olika frågor i livet. Stämmer inte alls + ganska dåligt Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska bra + helt och hållet 92 10% (n=18) 28% (n=50) 62% (n=111) Detta påstående som 62% höll med om helt eller delvis, indikerade att film också sågs som något som stimulerade till reflektion. 51 Enkätsvaren har därmed ringat in två dominerande aspekter av filmkonsumtion, dels en emotionell dimension och dels en kognitiv dimension. Nästan hälften (48%) såg film som en gemenskapsbefrämjande sak, men jämfört med de andra aspekterna har detta beskrivits som en något mindre viktig del av filmkonsumtion, men fortfarande en relativt starkt opinionsyttring. Den aspekt som rönt minst uppslutning beträffande filmkonsumtion har varit dess möjlighet att bjuda in åskådaren i filmskapandet som konstnärligt och tekniskt hantverk med klippteknik, ljudläggning, cinematografi och mise-en-scene. 52 Ungefär en tredjedel (36%) har sett film som en möjlighet att få inblick i filmskapandet som en konstnärlig process och 27% har sett film som en möjlighet att få följa en viss regissör. Detta resultat knyter an till Patrick Phillips diskussion om filmpubliken som möjlig att dela upp mellan åskådare som tar fasta på olika företeelser i sin filmkonsumtion. Some members of an audience are more aware than others of a film as a textual ’construct’, are more knowledgeable about the techniques and strategies being employed”. […] Some members of an audience are more perceptive than others in identifying the messages and values inscribed in the film in 51 När jag har omräknat procentsatserna har jag avrundat procenttalen med en decimal till heltal och har därvid konsekvent fått totalen till 100% enligt en resultatredovisningsprincip som ger ett läsvänligt utseende (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 375). 52 Cinematografi handlar om filmfotografiska kvaliteter som bildvinklar, perspektivdjup, framkallningstekniker, projektionshastighet med antal bilder visade per sekund, mm, dvs hur något är filmat (Bordwell 1997: 210f). Mise-en-scene är benämningen på den miljö berättelsen befinner sig i, vilket val av ljussättning man gjort, vilket agerande skådespelarna presterar samt val av kostym, dvs vad man filmar (Bordwell & Thompson 1997: 169).

general, and possibly characters in particular, and are more sensitive in their response to these (Phillips 2000: 93f). Resultatet på frågan ovan tyder på att en mindre grupp av publiken orienterar sig mot filmen som yta och ‘text’ och mer orienterar sig mot det som filmen genererar i form av värderingar och budskap. 53 Det var också tydligt i de individuella intervjuerna där en minoritet av de tretton intervjuade gick in på mer utvecklade resonemang om filmens specifika formspråk medan majoriteten fokuserade på berättelserna och huvudkaraktärerna samt sin relation till gestalterna i filmen. 4.3.2. Hur viktigt är film i vardagen? På en öppen fråga i enkäten formulerad ”hur viktigt film är för dig?” pekar svaret i riktning mot att film spelar en stor roll för många individer. Fråga 29: Hur viktigt är film för dig? Svara genom att ringa en siffra mellan 1 och 7. Percent 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 1 2 3 4 Hur viktigt är film? Mycket 1 2 3 4 5 6 7 Mycket oviktigt 2% 3% 9% 18% 31% 21% 16% viktigt Figur 3. Hur viktigt är film för individen? (Procent, n =177) När filmintresset viktas mot andra företeelser i livet så är det tre områden som en majoritet på 75% eller mer lyfter fram som viktigare än film, nämligen att vara med familjen, att vara med vänner samt att ägna sig åt utbildning 53 Den andel av publiken som uppger detta filmkonstnärliga intresse är sannolikt ännu mindre i en representativ undersökning om filmpublikens preferenser då studenter med en medieinriktning i sina studier utgör ca 40% av urvalet i min undersökning. Rimligtvis innebär det en träning att betrakta rörliga bilder med ett visst metaperspektiv. 5 6 7 93

Nästan tre fjärdedelar har också givit filmtittande en eskapistisk potential<br />

dvs. en möjlighet att få glömma vardagen en kort stund. <strong>En</strong> majoritet på 65%<br />

har också sett filmkonsumtion s<strong>om</strong> en möjlighet att få diskutera olika företeelser<br />

med andra.<br />

4.3.1. Film <strong>och</strong> tankar <strong>om</strong> livet<br />

Nästan lika många har uppskattat filmkonsumtion s<strong>om</strong> ett sätt att få tänka<br />

kring frågor i livet, dvs. en mentalt kognitivt aspekt av filmkonsumtion s<strong>om</strong><br />

har kopplingar till frågeställningen <strong>om</strong> existentiella frågor.<br />

Tabell 5. Film <strong>och</strong> tankar <strong>om</strong> livet. (Procent, N = 179)<br />

Fråga 11: Att se på film är ett bra sätt att få tänka kring olika frågor i livet.<br />

Stämmer inte alls + ganska dåligt<br />

Stämmer varken bra eller dåligt<br />

Stämmer ganska bra + helt <strong>och</strong> hållet<br />

92<br />

10% (n=18)<br />

28% (n=50)<br />

62% (n=111)<br />

Detta påstående s<strong>om</strong> 62% höll med <strong>om</strong> helt eller delvis, indikerade att film<br />

också sågs s<strong>om</strong> något s<strong>om</strong> stimulerade till reflektion. 51 <strong>En</strong>kätsvaren har därmed<br />

ringat in två d<strong>om</strong>inerande aspekter av filmkonsumtion, dels en emotionell<br />

dimension <strong>och</strong> dels en kognitiv dimension. Nästan hälften (48%) såg<br />

film s<strong>om</strong> en gemenskapsbefrämjande sak, men jämfört med de andra aspekterna<br />

har detta beskrivits s<strong>om</strong> en något mindre viktig del av filmkonsumtion,<br />

men fortfarande en relativt starkt opinionsyttring.<br />

Den aspekt s<strong>om</strong> rönt minst uppslutning beträffande filmkonsumtion har<br />

varit dess möjlighet att bjuda in åskådaren i filmskapandet s<strong>om</strong> konstnärligt<br />

<strong>och</strong> tekniskt hantverk med klippteknik, ljudläggning, cinematografi <strong>och</strong><br />

mise-en-scene. 52 Ungefär en tredjedel (36%) har sett film s<strong>om</strong> en möjlighet<br />

att få inblick i filmskapandet s<strong>om</strong> en konstnärlig process <strong>och</strong> 27% har sett<br />

film s<strong>om</strong> en möjlighet att få följa en viss regissör. Detta resultat knyter an till<br />

Patrick Phillips diskussion <strong>om</strong> <strong>filmpublik</strong>en s<strong>om</strong> möjlig att dela upp mellan<br />

åskådare s<strong>om</strong> tar fasta på olika företeelser i sin filmkonsumtion.<br />

S<strong>om</strong>e members of an audience are more aware than others of a film as a textual<br />

’construct’, are more knowledgeable about the techniques and strategies<br />

being employed”. […] S<strong>om</strong>e members of an audience are more perceptive<br />

than others in identifying the messages and values inscribed in the film in<br />

51 När jag har <strong>om</strong>räknat procentsatserna har jag avrundat procenttalen med en decimal till<br />

heltal <strong>och</strong> har därvid konsekvent fått totalen till 100% enligt en resultatredovisningsprincip<br />

s<strong>om</strong> ger ett läsvänligt utseende (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 375).<br />

52 Cinematografi handlar <strong>om</strong> filmfotografiska kvaliteter s<strong>om</strong> bildvinklar, perspektivdjup,<br />

framkallningstekniker, projektionshastighet med antal bilder visade per sekund, mm, dvs hur<br />

något är filmat (Bordwell 1997: 210f). Mise-en-scene är benämningen på den miljö berättelsen<br />

befinner sig i, vilket val av ljussättning man gjort, vilket agerande skådespelarna presterar<br />

samt val av kostym, dvs vad man filmar (Bordwell & Th<strong>om</strong>pson 1997: 169).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!