En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
KAPITEL 4. ENKÄT I detta kapitel presenterar jag steg 1, resultatet av en enkätundersökning. Enkäten insamlades i oktober 2002 respektive februari 2003 där studenter vid Högskolan Dalarna kom att deltaga och besvara frågor. Enkäten har fyllt tre funktioner. För det första som en mindre kartläggning av filmvanor hos en grupp studenter vid en svensk högskola ett par år in på 2000-talet. Förutom denna deskriptiva ambition har enkäten, för det andra, också fungerat som ett underlag för kvantitativ analys. Enkäten har bearbetats i ett sökande efter möjliga samband mellan olika bakgrundsvariabler och attityder till film. Den har givit ett kvantitativt underlag för att diskutera samband mellan filmvanor, synen på filmkonsumtion med ett fokus på bakgrundsfaktorer som uppväxtmiljö, utbildning, personliga trosföreställningar och religiös tolkningshorisont. Frågeställningen om film och meningsfrågor berör både individens sociala tillhörighet samt individens kreativitet i meningsprocessen och mitt val av metod har varit inriktad mot att både belysa samband mellan socialisation och meningsskapande och diskutera under vilka villkor individen skapar mening. Genom enkätresultatet har jag tentativt kunnat resonera om tänkbara samband mellan vissa bakgrundsfaktorer och attityd till film som en impuls för bearbetning av existentiella frågor. För det tredje, och mest betydelsefullt, fungerade enkäten som ett urvalsinstrument. Resultatet i enkätanalysen mynnade ut i en kategorisering utifrån vissa principer för ett urval av individer med olika tolkningshorisont för individuella intervjuer (se Kapitel 5.1.1. Kategorisering av intervjupersoner utifrån tolkningshorisont). 4.1. Enkäten – vilka deltog? I enkäten som jag distribuerade till 179 studenter fick en blandad grupp studerande vid olika program och kurser vid högskolan Dalarna svara på en rad frågor om hur de själva uppfattar sina filmvanor, genrepreferenser och sin syn på film 46 (se Bilagor, enkät). 46 Jag besökte ett tiotal olika studentgrupper och presenterade mitt forskningsprojekt och min önskan om att få deltagare till detta projekt. Deltagande var frivilligt. De flesta ville vara med 88
En större grupp på ca 40 % utgjordes av individer som läste något av medieprogrammen vid högskolan Dalarna, ca 40 % läste något ämne inom lärarprogrammet, exempelvis religionsvetenskap, historia, litteraturvetenskap, svenska mm. Övriga läste andra program och kurser inom högskolan som grafisk teknologi, kulturvetenskap och mediepedagogik. Könsfördelningen blev någorlunda jämn med en majoritet kvinnor (53 %) och något färre män (47 %). När det gäller åldersfördelningen så var majoriteten av de svarande mellan 20 och 30 år, dvs. 70% var födda på 1970- och 1980-talet vid enkätens genomförande hösten-vintern 2002-2003. 47 4.2. Filmvanor Knappt 30 % av Sveriges befolkning gjorde 2002 minst ett biobesök under en genomsnittlig månad. 48 Detta kunde jämföras med enkätgruppen i mitt urval där 41 % såg minst en film på bio en genomsnittlig månad. För åldersspannet mellan 15 – 44 år, dvs. närmast inom det åldersspann min undersökningsgrupp befann sig, så var siffran 44 % enligt Nordicoms uppskattningar. Med hänsyn tagen till den åldersgrupp som min enkätundersökning fokuserat låg den med andra ord relativt nära Mediebarometerns representativa statistik för filmvanor i motsvarande åldersgrupp för hela riket. Biografbesök var dock inte det huvudsakliga sättet att konsumera film enligt Mediebarometern och denna tendens har även varit tydlig i mitt material då den stora konsumtionen av film skett via video och TV. Framväxten av allt större och alltmer avancerade TV-skärmar och hemma-biosystem och olika visningsfönster som DVD, video, dator och PSP har väckt frågor som behöver problematiseras ytterligare med hjälp av andra infallsvinklar än de jag har utvecklat i mitt forskningsupplägg kring filmkonsumtion och publikens sätt att förhålla sig till film. Jag har inte givit frågan om visningsformat någon central plats i min forskningsdesign. Här har jag som forskare befun- av de ca 200 studenter som presenterades för enkäten och fyllde i den. En handfull avstod från att delta. Mitt enkätmaterial består således av 179 ifyllda enkäter. 47 Medierådets rapporter Unga & Medier arbetar med ådersgruppen ’unga’ som upp till 16 år och SCB:s rapporter om barn och unga upp till 18 år. Ungdomsstyrelsen laborerar mer med socio-kulturella begrepp som civilstånd m.m. och utsträcker begreppet ’unga’ till 29 år i sin attityd- och värderingsstudie Dom kallar oss unga från 2003. Ska min undersökningsgrupp betraktas som representerande unga människor? Vissa forskare frikopplar ungdomstiden från ålder, då den sociala kategorin ’ungdom’ kan uppfattas alltmer otydlig i sina åldersgränser (Holmberg 1994, Bossius 2003, Sjöborg 2006). I enkätmaterialet var bortåt 70% under 30 år och de jag kom att intervjua var i åldrarna 21 – 33 år. Med en ålderskategori så som Ungdomsstyrelsens 16 – 29 år, så befinner sig majoriteten i min undersökning i åldern under 29 och ibland talar jag om unga när jag jämför med andra forskare. I enkäten är dock drygt 30% äldre än 30 år och även tre av de intervjuade så jag väljer att avstå från att specificera min undersökning som en ungdomsstudie och talar mera åldersneutralt om ’individer’ eller ’människor’ även om det är relativt unga människor som kommer till tals. 48 Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2002 (2003: 64). 89
- Page 38 and 39: dimension. 28 För det tredje har j
- Page 40 and 41: Utifrån Hjalmar Sundén väljer ja
- Page 42 and 43: och diskontinuitet till en berätte
- Page 44 and 45: Bordwells utgångspunkter kring fil
- Page 46 and 47: film som fortsätter att förändra
- Page 48 and 49: Begreppet representation i Moscovic
- Page 50 and 51: Höijer lyfter också fram detta n
- Page 52 and 53: Hjalmar Sundén, kallade i sin perc
- Page 54 and 55: verklighetens många detaljer och d
- Page 56 and 57: Med schemakategorier skapas ett mer
- Page 58 and 59: 1995: 58). Kritiken riktar in sig p
- Page 60 and 61: En fördjupad diskussion om självs
- Page 62 and 63: trycket. Därmed undviker jag den b
- Page 64 and 65: ler enligt dig? dvs. momentet exist
- Page 66 and 67: livet utanför filmens tillfälliga
- Page 68 and 69: För det fjärde kan ett sociokogni
- Page 70 and 71: tidigare teorier som inspirationsk
- Page 72 and 73: intervjuaren svarar på. I enlighet
- Page 74 and 75: 1, innebär en detaljerad transkrip
- Page 76 and 77: 3.1.6. Att tolka tolkaren - en sjä
- Page 78 and 79: Enkäten innehöll också en uppsä
- Page 80 and 81: 3.4. Steg 3. Individuella intervjue
- Page 82 and 83: att jag ville lyssna på respondent
- Page 84 and 85: 3.6.2. Intern validitet Undersöker
- Page 86 and 87: meningsbyggnader och ibland osamman
- Page 90 and 91: nit mig i en läroprocess där jag
- Page 92 and 93: Nästan tre fjärdedelar har också
- Page 94 and 95: och arbete. Majoriteten anser dock
- Page 96 and 97: närmare hälften som ändå menat
- Page 98 and 99: 98 Över huvud taget filmer med hö
- Page 100 and 101: När det gäller den fortsatta anal
- Page 102 and 103: 4.4.2. Sammanfattning ’film är v
- Page 104 and 105: filmer eller fler i månaden var 26
- Page 106 and 107: ut variabeln gudstjänstdeltagande
- Page 108 and 109: Denna grupp har jag rubricerat som
- Page 110 and 111: ett samband mellan hållningen att
- Page 112 and 113: fördjupa förståelsen av individe
- Page 114 and 115: 5.1.1. Kategorisering av intervjuad
- Page 116 and 117: För det tredje ville jag se hur in
- Page 118 and 119: nan värld genom en genväg i ett m
- Page 120 and 121: viss eftertanke. I en tabell så fr
- Page 122 and 123: med en tydlig glimt i ögat som Rad
- Page 124 and 125: allt det där. Jag är jättefascin
- Page 126 and 127: 126 We respond sometimes in predict
- Page 128 and 129: momentet existentiella frågor samt
- Page 130 and 131: 5.5. Tretton intervjuer - analys av
- Page 132 and 133: om skuld och ansvar dominerade i sa
- Page 134 and 135: tema om att vilja tillhöra den pop
- Page 136 and 137: intimt sammanlänkade, ”intrinsic
KAPITEL 4. ENKÄT<br />
I detta kapitel presenterar jag steg 1, resultatet av en enkätundersökning.<br />
<strong>En</strong>käten insamlades i oktober 2002 respektive februari 2003 där studenter<br />
vid Högskolan Dalarna k<strong>om</strong> att deltaga <strong>och</strong> besvara frågor. <strong>En</strong>käten har fyllt<br />
tre funktioner. För det första s<strong>om</strong> en mindre kartläggning av filmvanor hos<br />
en grupp studenter vid en svensk högskola ett par år in på 2000-talet.<br />
Förut<strong>om</strong> denna deskriptiva ambition har enkäten, för det andra, också<br />
fungerat s<strong>om</strong> ett underlag för kvantitativ analys. <strong>En</strong>käten har bearbetats i ett<br />
sökande efter möjliga samband mellan olika bakgrundsvariabler <strong>och</strong> attityder<br />
till film. Den har givit ett kvantitativt underlag för att diskutera samband<br />
mellan filmvanor, synen på filmkonsumtion med ett fokus på bakgrundsfaktorer<br />
s<strong>om</strong> uppväxtmiljö, utbildning, personliga trosföreställningar <strong>och</strong> religiös<br />
tolkningshorisont.<br />
Frågeställningen <strong>om</strong> film <strong>och</strong> meningsfrågor berör både individens sociala<br />
tillhörighet samt individens kreativitet i meningsprocessen <strong>och</strong> mitt val av<br />
metod har varit inriktad mot att både belysa samband mellan socialisation<br />
<strong>och</strong> meningsskapande <strong>och</strong> diskutera under vilka villkor individen skapar<br />
mening. Gen<strong>om</strong> enkätresultatet har jag tentativt kunnat resonera <strong>om</strong> tänkbara<br />
samband mellan vissa bakgrundsfaktorer <strong>och</strong> attityd till film s<strong>om</strong> en impuls<br />
för bearbetning av existentiella frågor.<br />
För det tredje, <strong>och</strong> mest betydelsefullt, fungerade enkäten s<strong>om</strong> ett urvalsinstrument.<br />
Resultatet i enkätanalysen mynnade ut i en kategorisering utifrån<br />
vissa principer för ett urval av individer med olika tolkningshorisont för<br />
individuella intervjuer (se Kapitel 5.1.1. Kategorisering av intervjupersoner<br />
utifrån tolkningshorisont).<br />
4.1. <strong>En</strong>käten – vilka deltog?<br />
I enkäten s<strong>om</strong> jag distribuerade till 179 studenter fick en blandad grupp studerande<br />
vid olika program <strong>och</strong> kurser vid högskolan Dalarna svara på en rad<br />
frågor <strong>om</strong> hur de själva uppfattar sina filmvanor, genrepreferenser <strong>och</strong> sin<br />
syn på film 46 (se Bilagor, enkät).<br />
46 Jag besökte ett tiotal olika studentgrupper <strong>och</strong> presenterade mitt forskningsprojekt <strong>och</strong> min<br />
önskan <strong>om</strong> att få deltagare till detta projekt. Deltagande var frivilligt. De flesta ville vara med<br />
88
Change language