En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

nerella resonemang och mitt grundmaterial är endast tillgängligt för mig och
min handledare och i det forskningssyfte som presenterades för samtliga
inblandade i samband med att jag distribuerade min enkät till studenterna vid
Högskolan Dalarna.
3.6. Utvärdering av metod
3.6.1. Generaliserbarhet – begränsad räckvidd
Enligt Esaiasson m.fl. är frågan om validitet det svåraste och samtidigt det
mest centrala problemet för den empiriska samhällsvetenskapen (Esaiasson,
Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 61).
Den enkätundersökning som utgör ett underlag i föreliggande avhandling
är ett stickprov och är inte framtagen enligt principer om ett obundet slumpmässigt
urval (Rosengren & Arvidsson 1992). Tendenser och resonemang
om samband mellan olika bakgrundsvariabler och attityd till film har i strikt
mening en begränsad räckvidd och gäller endast den grupp på 179 studenter
som ingår i enkäten. Den är således ej statistiskt representativ för Sveriges
befolkning i stort och jag har därför avstått från att presentera eller diskutera
signifikansnivåer i den kvantitativa analysen. Diskussionen om samband
mellan olika variabler gäller explicit endast dessa 179 enkätsvar.
Min ambition har varit att lägga upp en forskningsdesign som betraktas
som intressant i vissa avseenden även för den som funderar i generella termer
på svensk filmpublik samt att undersökningen uppvisar intern validitet,
men också i någon mån kan diskuteras utifrån frågan om extern validitet
(Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2003: 173).
Undersökningsgruppen som ingår i enkätens urval uppvisar i attitydmässiga
avseenden vad gäller exempelvis filmvanor och trosföreställningar resultat
som ligger relativt nära resultaten i representativa attitydundersökningar
för svenska befolkningen i stort. Resultatet om filmvanor i mitt urval
har jag jämfört med Nordicom-Sveriges Mediebarometer för filmkonsumtion
år 2002 och 2003, dvs. den period materialinsamlingen i enkäten omfattar.
Resultatet om religiös bakgrund och personlig tro har jag jämfört med
Världsbild och mening. En empirisk studie av livsåskådningar i dagens Sverige
(Bråkenhielm 2001). I båda fallen ligger resultaten i mitt urval inte så
långt ifrån resultaten i de statistiskt representativa undersökningarna för den
svenska befolkningen i stort.
En del av de resultat som framkommit i denna studie skulle kunna vara
hypotesgenererande. Det framstår inte som helt obefogat att anta att vissa
samband i min undersökning skulle kunna påvisas även i ett representativt
urval om svenska folkets filmvanor.
83