En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Enkäten innehöll också en uppsättning frågor av sociala och religiösa bakgrundsfaktorer
som kön, födelseår, födelseort, föräldrars utbildningsnivåer,
kyrkotillhörighet och religiös socialisation vad gäller gudstro, aftonbön,
m.m.
I presentationen av enkätresultatet i kapitel 4 framgår att inga enkla samband
gick att formulera kring olika attityder till film och existentiella frågor
som jag hade vissa förväntningar på. Vissa tendenser till tolkningsmönster
gick att detektera men i huvudsak var svarsbilden på gruppnivå heterogen
och påkallade analyser på individnivå genom individuella intervjuer.
Från utfallet i enkäten skapade jag därför tre olika grupper med olika bakgrundsfaktorer.
Jag skapade grupp med en mer uttalad religiös socialisation
och mer aktiv religiös praktik senare i livet, en annan grupp med mindre
religiös socialisation och praktik idag, och en grupp med en mellanprofil.
Den faktor jag ville hålla under uppsikt var den kognitiva tolkningshorisont
som varje individ socialiserats in i, framför allt avseende religion.
Enkätens uppgift har således varit att ge en viss begränsad kvantitativ beskrivning
av det empiriska underlaget som med kvalitativ metod kan avlockas
en fördjupad förståelse (Rosengren & Arvidsson 1992: 20). Med andra
ord, ambitionen för urvalet till individuella intervjuer har varit att på ett
strukturerat sätt och utifrån en hypotes och bestämda frågeställningar välja ut
grupper av individer utifrån vissa kriterier. Utfallet i enkäten har format intervjugrupperna
såväl i fokusgrupper som individuellt. 42 Bland dem som
hade givit sitt samtycke i enkäten till fortsatt medverkan i min undersökning
tillfrågade jag femton personer utifrån principen att ha en variation av personer
med olika svarsprofil (se kapitel 4.6.3. Indexvariabler ’religiös socialisation’
och ’religiös praktik’).
De grupper som kom att intervjuas individuellt hade olika religiös socialisation
samt olika dagsaktuell religiös aktivitet (för en utförlig presentation av
kriterier och urvalsprinciper till de tre grupperna, se kapitel 5.1.1. Kategorisering
av intervjuade utifrån tolkningshorisont).
De tre grupperna att intervjua bestod av följande:
• en grupp utan vare sig religiös socialisation eller dagsaktuell religiös
praktik.
• en grupp individer med antingen religiös socialisation men ej religiös
praktik eller vice versa, ej religiös socialisation men religiös aktiv praktik.
• en grupp med både religiös socialisation och aktiv religiös praktik senare i
livet.
42 Begreppet fokusgrupper har utifrån Robert Mertons, The Focused Interview från 1956,
kommit att användas som synonymt med gruppintervju (Wibeck 2000: s 17).
78