En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Share Embed Flag
Download ePaper

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

anpere.net
06.09.2013 Views

tidigare teorier som inspirationskälla för upptäckt av mönster som ger förståelse (Bryman 2002: 304, Alvesson & Sköldberg 1994: 42). Med ett kvantitativt arbetssätt har jag sett en möjlighet att genom en genom mindre enkät förse mig med en översikt över människors filmvanor och synen på film hos ett utsnitt av en filmpublik. Enkäten har givit en möjlighet diskutera samband mellan vissa sociala faktorer och attityder till film. Många värderingsstudier analyserar sambandet mellan sociokognitiv bakgrund och attityd till olika fenomen i tillvaron i enlighet med en samhälls- och beteendevetenskaplig tradition. Det handlar ofta om att undersöka olika befolkningsparametrar och attityden till olika fenomen och som bearbetas med hjälp av rangordningsskalor, där individen får uppge huruvida man instämmer helt och hållet eller inte alls i olika påståenden (Trost 2001: 18, Bromander 2001, Bråkenhielm 2001). I den enkätundersökning jag har genomfört har jag kombinerat ett fokus på attityd till film kombinerat med livsåskådningsrelaterade frågor samt relaterat dessa till bakgrundsfaktorer som uppväxtmiljö, utbildning samt religion. Enkätredskapet genererade ett kvantitativt underlag som adderat med den kvalitativa empirin kunde fördjupas på ett explorativt sätt. Rosengren menar att vanligen används i samhällsvetenskaplig forskning en explorativ undersökning som en förberedande undersökning för en brett upplagd studie så att denna kan genomföras med så stor precision som möjligt (Rosengren & Arvidsson 1992: 119f). Min ansats har dock varit av något av det motsatta där jag med enkätinstrumentet som explorativt redskap velat göra en inledande kartläggning av fenomenet samt ringa in vissa variabler, men framför allt för att kategorisera olika individer i olika grupper beträffande socialisationskontexter och bakgrund. Detta för att ge mig ett urvalsinstrument till fortsatta intervjuer. Därefter har jag gått vidare till det som jag hoppas kan bli avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag vid sidan om en presentation av konkreta publikröster, nämligen fördjupade perspektiv på individens uppfattningar om existentiella frågor i samband med starka filmupplevelser. Genom att börja med en kvantitativ studie kompletterad med ett i huvudsak kvalitativt angreppssätt har jag velat anamma en forskningsstrategi som vill erhålla en nyansrikedom i försöket att ”förstå människors sätt att resonera eller reagera” (Trost 2001: 22). Steinar Kvale lyfter fram den kvalitativa metoden som ett redskap för att komma åt denna vardagsvärld av mening och sammanhang. Den ”har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld” (Kvale 1997: 36). Som forskare får man då en tillgång till de talade ordens mångtydighet och beskrivningar av människors komplexa livsvärld (Fontana & Frey 1994). Höijer diskuterar möjligheten att hitta intervjumetoder som frigör respondentens förmåga att förmedla sin världsbild till intervjuaren. Hon inspireras både av socialantropologisk och psykoanalytisk intervjumetod där intervjuaren iakttar en hållning karakteriserad av ”cultural ignorance” vilket innebär att man som intervjuare gör tydligt att respondenten själv är den enda som 70

iktigt har kunskap om vad han eller hon har för tankar i sinnet och som intervjuare är man nyfiken på att ta del av denna värld (Höijer 1990: 29, Silverman 1993: 100). Med ett kvalitativt angreppssätt ville jag således utveckla en detaljerad bild av individens tankar och reflektioner vid filmupplevelser. Den kvalitativa metoden blev mitt primära redskap för att komma åt frågan om människors filmkonsumtion som en impuls och en möjlig resurs för egna föreställningar om livsåskådningsfrågor. Därför är avhandlingens forskningsdesign en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. 3.1.2. Halvstrukturerad intervju Jag har sett möjligheten att med hjälp av intervjuer kunna bearbeta mina frågeställningar och komma åt det komplexa sammanhang av makrosociala och mikrosociala sammanhang som varje individ befinner sig i. Den individuella intervjun ger förusättningar för att vara lyhörd för individens skaparförmåga när det gäller sättet att konstruera en unik föreställningsvärld. I den halvstrukturerade intervjun eftersträvas en bra balans mellan dynamiska och tematiska frågor (Kvale 1997: 121). De dynamiska frågorna bör leda till driv och flöde i den kommunikativa processen medan en tematisk fråga fokuserar ämnet och bidrar till skapandet av ny kunskap. Jag har haft som ideal frågor som fungerat både dynamiskt och tematiskt. Till de individuella intervjuernas fördel hör det sätt på vilket psykologiska sammanhang och nyansrika föreställningskomplex kan manifestera sig i intervjuer (Haavind 2002: 147). Med en medvetet utförd intervju kan forskaren med hjälp av den interaktion och relation som växer fram mellan intervjuare och intervjuad skapa fylligare beskrivningar av individens livsvärld än med andra metoder. Jag har lagt stor vikt vid intervjuflödet och kontakten mellan mig som intervjuare och den intervjuade. Om intervjuklimatet så har krävt och den intervjuade har associerat åt ett oväntat håll så har samtalet fått flyta iväg långt ifrån de centrala frågeställningarna hellre än att stoppa respondenten i ett spontant engagemang i intervjusituationen. Fontana & Frey understryker hur alltfler forskare ställer sig skeptiska till ansträngningarna att inta en neutral position i intervjusituationen och varnar för ett förment objektiv intervjuförfarande med en rad tekniker för att avlocka ”sanna svar” från respondenten. The techniques and tactics of interviewing are really ways of manipulating respondents while treating them as objects and numbers rather than individual human beings (Fontana & Frey 1994: 373). De argumenterar istället för en intervjuteknik som tillåter ”give and take” där den intervjuade behandlas som en jämlik och tillåts ställa motfrågor som 71

iktigt har kunskap <strong>om</strong> vad han eller hon har för tankar i sinnet <strong>och</strong> s<strong>om</strong> intervjuare<br />

är man nyfiken på att ta del av denna värld (Höijer 1990: 29, Silverman<br />

1993: 100).<br />

Med ett kvalitativt angreppssätt ville jag således utveckla en detaljerad<br />

bild av individens tankar <strong>och</strong> reflektioner vid filmupplevelser. Den kvalitativa<br />

metoden blev mitt primära redskap för att k<strong>om</strong>ma åt frågan <strong>om</strong> människors<br />

filmkonsumtion s<strong>om</strong> en impuls <strong>och</strong> en möjlig resurs för egna föreställningar<br />

<strong>om</strong> livsåskådningsfrågor. Därför är avhandlingens forskningsdesign<br />

en k<strong>om</strong>bination av kvantitativa <strong>och</strong> kvalitativa metoder.<br />

3.1.2. Halvstrukturerad intervju<br />

Jag har sett möjligheten att med hjälp av intervjuer kunna bearbeta mina<br />

frågeställningar <strong>och</strong> k<strong>om</strong>ma åt det k<strong>om</strong>plexa sammanhang av makrosociala<br />

<strong>och</strong> mikrosociala sammanhang s<strong>om</strong> varje individ befinner sig i. Den individuella<br />

intervjun ger förusättningar för att vara lyhörd för individens skaparförmåga<br />

när det gäller sättet att konstruera en unik föreställningsvärld.<br />

I den halvstrukturerade intervjun eftersträvas en bra balans mellan dynamiska<br />

<strong>och</strong> tematiska frågor (Kvale 1997: 121). De dynamiska frågorna bör<br />

leda till driv <strong>och</strong> flöde i den k<strong>om</strong>munikativa processen medan en tematisk<br />

fråga fokuserar ämnet <strong>och</strong> bidrar till skapandet av ny kunskap. Jag har haft<br />

s<strong>om</strong> ideal frågor s<strong>om</strong> fungerat både dynamiskt <strong>och</strong> tematiskt.<br />

Till de individuella intervjuernas fördel hör det sätt på vilket psykologiska<br />

sammanhang <strong>och</strong> nyansrika föreställningsk<strong>om</strong>plex kan manifestera sig i<br />

intervjuer (Haavind 2002: 147). Med en medvetet utförd intervju kan forskaren<br />

med hjälp av den interaktion <strong>och</strong> relation s<strong>om</strong> växer fram mellan intervjuare<br />

<strong>och</strong> intervjuad skapa fylligare beskrivningar av individens livsvärld<br />

än med andra metoder.<br />

Jag har lagt stor vikt vid intervjuflödet <strong>och</strong> kontakten mellan mig s<strong>om</strong> intervjuare<br />

<strong>och</strong> den intervjuade. Om intervjuklimatet så har krävt <strong>och</strong> den intervjuade<br />

har associerat åt ett oväntat håll så har samtalet fått flyta iväg långt<br />

ifrån de centrala frågeställningarna hellre än att stoppa respondenten i ett<br />

spontant engagemang i intervjusituationen.<br />

Fontana & Frey understryker hur alltfler forskare ställer sig skeptiska till<br />

ansträngningarna att inta en neutral position i intervjusituationen <strong>och</strong> varnar<br />

för ett förment objektiv intervjuförfarande med en rad tekniker för att avlocka<br />

”sanna svar” från respondenten.<br />

The techniques and tactics of interviewing are really ways of manipulating<br />

respondents while treating them as objects and numbers rather than individual<br />

human beings (Fontana & Frey 1994: 373).<br />

De argumenterar istället för en intervjuteknik s<strong>om</strong> tillåter ”give and take” där<br />

den intervjuade behandlas s<strong>om</strong> en jämlik <strong>och</strong> tillåts ställa motfrågor s<strong>om</strong><br />

71

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!