En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

tidigare teorier som inspirationskälla för upptäckt av mönster som ger förståelse
(Bryman 2002: 304, Alvesson & Sköldberg 1994: 42).
Med ett kvantitativt arbetssätt har jag sett en möjlighet att genom en genom
mindre enkät förse mig med en översikt över människors filmvanor och
synen på film hos ett utsnitt av en filmpublik. Enkäten har givit en möjlighet
diskutera samband mellan vissa sociala faktorer och attityder till film.
Många värderingsstudier analyserar sambandet mellan sociokognitiv bakgrund
och attityd till olika fenomen i tillvaron i enlighet med en samhälls-
och beteendevetenskaplig tradition. Det handlar ofta om att undersöka olika
befolkningsparametrar och attityden till olika fenomen och som bearbetas
med hjälp av rangordningsskalor, där individen får uppge huruvida man
instämmer helt och hållet eller inte alls i olika påståenden (Trost 2001: 18,
Bromander 2001, Bråkenhielm 2001). I den enkätundersökning jag har genomfört
har jag kombinerat ett fokus på attityd till film kombinerat med
livsåskådningsrelaterade frågor samt relaterat dessa till bakgrundsfaktorer
som uppväxtmiljö, utbildning samt religion.
Enkätredskapet genererade ett kvantitativt underlag som adderat med den
kvalitativa empirin kunde fördjupas på ett explorativt sätt. Rosengren menar
att vanligen används i samhällsvetenskaplig forskning en explorativ undersökning
som en förberedande undersökning för en brett upplagd studie så att
denna kan genomföras med så stor precision som möjligt (Rosengren & Arvidsson
1992: 119f). Min ansats har dock varit av något av det motsatta där
jag med enkätinstrumentet som explorativt redskap velat göra en inledande
kartläggning av fenomenet samt ringa in vissa variabler, men framför allt för
att kategorisera olika individer i olika grupper beträffande socialisationskontexter
och bakgrund. Detta för att ge mig ett urvalsinstrument till fortsatta
intervjuer. Därefter har jag gått vidare till det som jag hoppas kan bli avhandlingens
teoretiska kunskapsbidrag vid sidan om en presentation av konkreta
publikröster, nämligen fördjupade perspektiv på individens uppfattningar
om existentiella frågor i samband med starka filmupplevelser.
Genom att börja med en kvantitativ studie kompletterad med ett i huvudsak
kvalitativt angreppssätt har jag velat anamma en forskningsstrategi som
vill erhålla en nyansrikedom i försöket att ”förstå människors sätt att resonera
eller reagera” (Trost 2001: 22). Steinar Kvale lyfter fram den kvalitativa
metoden som ett redskap för att komma åt denna vardagsvärld av mening
och sammanhang. Den ”har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av
olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld” (Kvale 1997: 36).
Som forskare får man då en tillgång till de talade ordens mångtydighet och
beskrivningar av människors komplexa livsvärld (Fontana & Frey 1994).
Höijer diskuterar möjligheten att hitta intervjumetoder som frigör respondentens
förmåga att förmedla sin världsbild till intervjuaren. Hon inspireras
både av socialantropologisk och psykoanalytisk intervjumetod där intervjuaren
iakttar en hållning karakteriserad av ”cultural ignorance” vilket innebär
att man som intervjuare gör tydligt att respondenten själv är den enda som
70