En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

kapitel 5 tecknar jag en svarsprofil på varje respondent utifrån frågorna
ovan.
Dessa olika profiler har jag så småningom sammanställt i en översikt över
de tretton personer som jag intervjuat individuellt (se kapitel 5.6. Tentativ
översikt av respondentprofiler). Översikten var av pedagogisk karaktär för
att förenkla överblicken och tillåta vissa reflektioner kring spridningen i
tolkningsmönster mellan olika individer.
Denna meningsskapande process, teoretiskt och metodologiskt reducerad
till vad som hänt inom individen, har jag sedan i en analys också satt in i ett
sociokulturellt sammanhang. Jag har försökt förstå individen som tillhörig en
social gemenskap i en given historiskt situation med en viss horisont av föreställningar
(van Dijk 1998, Höijer 1998c, Tonnessen 2003). Även om detta
perspektiv inte givits en huvudsaklig plats i min avhandling så är aspekten
viktig i analysen av filmintervjuerna (se kapitel 5.8. Favoritfilm och individens
sociala kontext).
2.6.7. Fyra bidrag av förnyande karaktär
När det gäller mitt val av sociokognitiv teoribildning vill jag lyfta fram fyra
teoretiska bidrag av förnyande karaktär i min studie.
För det första menar jag att ett utvecklat tolkningsverktyg inspirerat av
sociokognitiv teori är möjligt att knyta samman med en filmvetenskaplig
begreppsapparat på ett fruktbart sätt (se kapitel 2.3. Film och publikens tolkningsprocess).
En berättelse byggs upp med hjälp av en kombination av för
ögat presenterade berättarsekvenser på den konkreta filmduken – sujet – och
en inom åskådaren skapad historia – fabula – som tar gestalt hos var och en
som ser en filmen. Berättelsen konstrueras således av varje åskådare och ges
mening på flera nivåer, vilket min empiriska studie kan belysa på ett mer
utvecklat sätt än vad som tidigare gjorts när det gäller studier av filmkonsumtion.
För det andra går det att med ett sociokognitivt perspektiv göra sig en förståelse
av hur en internaliserad repertoar hos en individ mer eller mindre
förändrar sig i mötet med medierade föreställningsvärldar. Det går med
andra ord att teoretisera kring hur en sådan förändringsprocess kan se ut och
under vilka omständigheter det sker, vilket Alf Linderman avstod från att
utveckla teoretiskt.
Mitt fokus på spelfilm kompletterar också för det tredje, studier vars
forskningsobjekt har varit andra delar av den heterogena mediemarknaden
och fyller därmed en lucka när det gäller forskning kring medier och meningsskapande.
Birgitta Höijer har tidigare studerat TV-publik och meningsprocesser
utifrån ett sociokognitivt perspektiv. Dock har hennes publikforskning
inte ett särskilt fokus på meningsfrågor av existentiell natur, något som
jag i min studie velat lyfta fram.
67