En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
trycket. Därmed undviker jag den begreppsliga glidning som Höijers publikstudie kan kritiseras för på den här punkten. Till skillnad från samtalen som Höijer hade om TV-serier så lyfter jag aktivt in en fråga om hur mina respondenter ser på kopplingen mellan den valda favoritfilmens interna berättelsekontext och det egna livets sammanhang. Frågan om hur individer refererar från filmens intra-textuella nivå till vardagslivets extra-textuella fokuseras dels i analysen av fokusgruppsamtalet, dels genom en egen analysfråga i samband med de individuella samtalsanalyserna (se kapitel 5.2.6. Extra-textualisering kring budskapet i Kontakt och kapitel 5.4.1. Fråga 3: Vilka referenser görs mellan filmens värld och individens eget liv, dvs. momentet extra-textualisering?). 2.6.3. Kognitiv förändring – gradvis eller dramatisk Schemateoretikerna menar att de kognitiva schemastrukturerna är inlärda och tillägnade efter social interaktion. ”Through experience, we are said to build up a large repertoire of schemas” (Augoustinos & Walker 1995: 51). Intressanta frågor ställs inom schemaforskning om hur schema byggs upp och förändras. Schemateori laborerar med olika modeller. De kognitiva strukturerna ändras på tre olika sätt. En process etiketteras som ’tuning’ vid vilken redan existerande schema modifieras och finjusteras för att bättre stämma med erfarenheten av verkligheten, gradvis i små, små justeringar. En annan process handlar om att omdisponera mellan olika samtidigt existerande perspektiv. Parallellt med ett dominerande huvudperspektiv existerar ett subperspektiv som kan hantera information som inte ryms inom ramen för det dominerande perspektivet. Slutligen en tredje modell som handlar om ett dramatiskt skifte av tolkningsmönster från ett perspektiv till ett annat av omvändelsemodell: ’conversion’ (Augoustinos & Walker 1995: 53). 62
’Tuning’ Gradvis modifiering och finjustering av existerande tolkningsschema hos individen. Förändring av kognitiva strukturer enligt tre varianter; ‘tuning’, ’dominant/subdominant’ samt ’conversion’. ’Dom/Sub’ Omdisponering mellan dominerande och underordnat perspektiv parallellt existerande hos individen. Figur 1. Schemateoretisk översikt över förändringar av kognitiva strukturer ’Conversion’ Individen byter mellan ett dominerande tolkningsperspektiv till ett annat dominerande perspektiv. Enligt empirisk schemaforskning förekommer alla dessa tre former av förändring (Fiske & Taylor 1991: 152). Jag har velat uppmärksamma om det går att uppfatta någon eller några av dessa schemaförändringar hos respondenterna i samtalen om viktiga filmupplevelser. Frågan har beröring med den övergripande frågeställningen om hur individens tankar kring existentiella frågor inspireras av en kulturell och konstnärlig impuls som en spelfilm (se kapitel 5.4.1. Analysfrågor till individuella intervjuer, där fråga 4 adresserar vilka slags förändringar i de kognitiva strukturerna som är identifierbara). 2.6.4. Schemateoretiskt analysverktyg för filmtolkning Så, vad gör schema? Jo, schema påverkar avkodning och tolkning av ny information, schema strukturerar minnesfragment och schema fyller ut där information saknas i ett samspel mellan den i förväg skapade kunskapsstrukturen – schema – och de data som är förhanden (Fiske & Taylor 1991: 121). Med spelfilm som exempel har jag avsett att med ett schemateoretiskt perspektiv analysera hur ett dialektiskt samspel mellan film som yttre impuls samverkat med de inre kognitiva schemastrukturerna när existentiella frågor bearbetats. I intervjuerna med de tretton respondenterna gick jag igenom tre olika moment: 1. Varför har du fastnat för just den här filmen? dvs. momentet spontana tolkningar. 2. Finns det några viktiga budskap som filmen innehål- 63
- Page 11 and 12: Tabell 16. Betydelse av film för m
- Page 13: Förord Tack vare ett beslut av Hö
- Page 16 and 17: 1.1. Filmutbud i Sverige Vid en åt
- Page 18 and 19: 1.2. Syfte I min översikt över en
- Page 20 and 21: ans mot den gamla fienden i kampen
- Page 22 and 23: 1.3. Avhandlingens disposition Avha
- Page 24 and 25: dualiserade meningssystem, samt soc
- Page 26 and 27: 2003). I Norden har Oslo universite
- Page 28 and 29: Idag är situationen förändrad. E
- Page 30 and 31: en kulturkritisk roll i diskussione
- Page 32 and 33: I Sverige har ett vetenskapligt fä
- Page 34 and 35: tentiella frågor gör jag en begre
- Page 36 and 37: fattning som bär en tidens prägel
- Page 38 and 39: dimension. 28 För det tredje har j
- Page 40 and 41: Utifrån Hjalmar Sundén väljer ja
- Page 42 and 43: och diskontinuitet till en berätte
- Page 44 and 45: Bordwells utgångspunkter kring fil
- Page 46 and 47: film som fortsätter att förändra
- Page 48 and 49: Begreppet representation i Moscovic
- Page 50 and 51: Höijer lyfter också fram detta n
- Page 52 and 53: Hjalmar Sundén, kallade i sin perc
- Page 54 and 55: verklighetens många detaljer och d
- Page 56 and 57: Med schemakategorier skapas ett mer
- Page 58 and 59: 1995: 58). Kritiken riktar in sig p
- Page 60 and 61: En fördjupad diskussion om självs
- Page 64 and 65: ler enligt dig? dvs. momentet exist
- Page 66 and 67: livet utanför filmens tillfälliga
- Page 68 and 69: För det fjärde kan ett sociokogni
- Page 70 and 71: tidigare teorier som inspirationsk
- Page 72 and 73: intervjuaren svarar på. I enlighet
- Page 74 and 75: 1, innebär en detaljerad transkrip
- Page 76 and 77: 3.1.6. Att tolka tolkaren - en sjä
- Page 78 and 79: Enkäten innehöll också en uppsä
- Page 80 and 81: 3.4. Steg 3. Individuella intervjue
- Page 82 and 83: att jag ville lyssna på respondent
- Page 84 and 85: 3.6.2. Intern validitet Undersöker
- Page 86 and 87: meningsbyggnader och ibland osamman
- Page 88 and 89: KAPITEL 4. ENKÄT I detta kapitel p
- Page 90 and 91: nit mig i en läroprocess där jag
- Page 92 and 93: Nästan tre fjärdedelar har också
- Page 94 and 95: och arbete. Majoriteten anser dock
- Page 96 and 97: närmare hälften som ändå menat
- Page 98 and 99: 98 Över huvud taget filmer med hö
- Page 100 and 101: När det gäller den fortsatta anal
- Page 102 and 103: 4.4.2. Sammanfattning ’film är v
- Page 104 and 105: filmer eller fler i månaden var 26
- Page 106 and 107: ut variabeln gudstjänstdeltagande
- Page 108 and 109: Denna grupp har jag rubricerat som
- Page 110 and 111: ett samband mellan hållningen att
trycket. Därmed undviker jag den begreppsliga glidning s<strong>om</strong> Höijers publikstudie<br />
kan kritiseras för på den här punkten.<br />
Till skillnad från samtalen s<strong>om</strong> Höijer hade <strong>om</strong> TV-serier så lyfter jag aktivt<br />
in en fråga <strong>om</strong> hur mina respondenter ser på kopplingen mellan den valda<br />
favoritfilmens interna berättelsekontext <strong>och</strong> det egna livets sammanhang.<br />
Frågan <strong>om</strong> hur individer refererar från filmens intra-textuella nivå till vardagslivets<br />
extra-textuella fokuseras dels i analysen av fokusgruppsamtalet,<br />
dels gen<strong>om</strong> en egen analysfråga i samband med de individuella samtalsanalyserna<br />
(se kapitel 5.2.6. Extra-textualisering kring budskapet i Kontakt <strong>och</strong><br />
kapitel 5.4.1. Fråga 3: Vilka referenser görs mellan filmens värld <strong>och</strong> individens<br />
eget liv, dvs. m<strong>om</strong>entet extra-textualisering?).<br />
2.6.3. Kognitiv förändring – gradvis eller dramatisk<br />
Schemateoretikerna menar att de kognitiva schemastrukturerna är inlärda<br />
<strong>och</strong> tillägnade efter social interaktion. ”Through experience, we are said to<br />
build up a large repertoire of schemas” (Augoustinos & Walker 1995: 51).<br />
Intressanta frågor ställs in<strong>om</strong> schemaforskning <strong>om</strong> hur schema byggs upp<br />
<strong>och</strong> förändras. Schemateori laborerar med olika modeller. De kognitiva<br />
strukturerna ändras på tre olika sätt. <strong>En</strong> process etiketteras s<strong>om</strong> ’tuning’ vid<br />
vilken redan existerande schema modifieras <strong>och</strong> finjusteras för att bättre<br />
stämma med erfarenheten av verkligheten, gradvis i små, små justeringar. <strong>En</strong><br />
annan process handlar <strong>om</strong> att <strong>om</strong>disponera mellan olika samtidigt existerande<br />
perspektiv. Parallellt med ett d<strong>om</strong>inerande huvudperspektiv existerar ett<br />
subperspektiv s<strong>om</strong> kan hantera information s<strong>om</strong> inte ryms in<strong>om</strong> ramen för<br />
det d<strong>om</strong>inerande perspektivet. Slutligen en tredje modell s<strong>om</strong> handlar <strong>om</strong> ett<br />
dramatiskt skifte av tolkningsmönster från ett perspektiv till ett annat av<br />
<strong>om</strong>vändelsemodell: ’conversion’ (Augoustinos & Walker 1995: 53).<br />
62
Change language