En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Rollschema
Ett rollschema sorterar individer utifrån den sociala position i samhället vederbörande
intar och den yrkesroll någon uppbär i en given social kontext.
Ett rollschema laborerar med de förväntningar och normer människor kan ha
kring olika specifika yrkesroller. Dessa roller kan vara av tillskriven eller
tillägnad karaktär. Vissa roller är behäftade med generella och övergripande
föreställningar av stereotyp karaktär där egenskaper tillskrivs rollen utifrån
tillhörighet. Till exempel könsroller som man respektive kvinna, som varje
människa förväntas sortera in sig i och som för med sig stereotypa föreställningar
om individen. Andra sådana roller kan vara fattig eller rik, vit eller
svart och liknande (Augoustinous & Walker 1995: 41). Andra roller har att
göra med de egenskaper individen tillägnar sig genom att arbeta sig in i en
viss roll, exempelvis som balettdansös, psykoterapeut eller fotbollsproffs. 38
Självschema
Självschema är de kategorier individen laborerar med för att organisera föreställningar
om sig själv och de specifika karaktärsdrag som är typiska för
den egna personligheten. Självschema är väl utvecklade föreställningsstrukturer
om det egna självets stabila personlighetsdrag och beteenden (Augoustinous
& Walker 1995: 39). Självbilden kommunicerar två viktiga fakta. För
det första vilka dimensioner som är viktiga i den egna självbilden (Wahldahl
1998: 47f). Där en individ håller ärlighet och pålitlighet som centrala ideal
lyfter en annan fram vikten av fysisk styrka och utseende. För det andra, i en
självvärdering, huruvida individen uppfattar sig leva upp till de egna framlyfta
dimensionerna om ärlighet eller fördelaktigt utseende.
En annan aspekt är personlighetsdrag som individen identifierar som typiska
och centrala för det egna självet. Dessa delar av självbilden kallar Fiske
och Taylor självschematiska – selfschematic. Personlighetsdrag som däremot
inte förknippas som centrala i den egna karaktären kallar de aschematiska
– aschematic (Fiske & Taylor 1991: 118).
Sociokognitiv forskning har ägnat mycket kraft åt självbegreppet, ’the
conceptual self’ som individen konstruerar med kognitiva föreställningar om
personliga attribut, sociala roller, tidigare erfarenheter, framtida mål m.m.
(Fiske och Taylor 1991: 182). Kunskap och föreställningar om självet är inte
något som äger rum isolerat i en individs huvud, ”in ’person solo’” (Bruner
1990: 106). En persons fysiska plats i världen och samspelet med andra
människor får en direkt konsekvens för vederbörandes konstruktion av verkligheten.
38 En speciell roll av tillägnad karaktär skulle den religiösa människans duala rollsituation
kunna utgöra i en diskussion om rollen människa i samspel med rollen Gud som Hjalmar
Sundén utvecklade i sin rollteori (Sundén 1959). Dvs. den religiösa människan som sätter sitt
liv i förbindelse med en personifierad och generaliserad gudsroll att interagera med.
59