En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere
Hjalmar Sundén, kallade i sin perceptionsorienterade forskning om religiösa upplevelser, dessa strukturer varseblivningsmönster eller referensramar (Sundén 1959). Filmvetaren David Bordwell använder begreppet schemata och cognitive maps (Bordwell 1985). Av fyra olika skäl väljer jag för mitt eget vidkommande att tala om schema. För det första utifrån min frågeställning som behandlar hur individer konstruerar grundläggande värderingssystem och hur individer konstruerar sin självbild. Dessa processer har schemateori intresserat sig för och schemaforskning har skapat teoretiska modeller om kognitiva grundstrukturer hos människan, inklusive ett fokus på det egna självet. Ett annat skäl till att välja schemabegreppet är att begreppet har kommit att bli alltmer vanligt förekommande och vedertaget jämfört med andra begrepp som ”script”, ”frame” eller ”cognitive map” (Höijer 1995: 16). Ett tredje skäl handlar om att relatera min egen forskning till delar av svensk medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning där begreppet kommit att användas i publikforskning. För det fjärde för att delar av en filmvetenskaplig forskningstradition har lyft fram schemateori. Forskare som David Bordwell och Janet Staiger har bland annat utvecklat schemaorienterade teorier om publikens meningsskapande aktivitet. Bordwell och Staigers modeller är dock teoretiskt och principiellt hållna och bidrar inte empiriskt med publikforskning. Jag vill följa de nordiska medieforskarnas i spåren som mer orienterar sig mot genomförda publikstudier (Hagen 1998, Tonnesen 1998, Erstad 1998, Hake 2003, Rydin 2003 och Höijer 1998b). Höijer har använt ett schemateoretiskt verktyg i sin analys av TV-publik och av hur enskilda individer uppfattar programinnehåll. I sin studie Genreföreställningar och tolkningar av berättande i TV (1995) utvecklar hon ett schemainspirerat teoretiskt verktyg som jag återkommer till i avsnittet om en egen schemateoretisk modell för filmtolkning (se kapitel 2.6. Egen teoretisk utgångspunkt). 2.4.7. Schemateori och common-sense Schemateorin understryker människans aktivitet i uppbyggandet av förståelsestrukturer och individens egen konstruktion av hur verkligheten hänger ihop. Schemaforskning syftar till att förstå hur människan lagrar socialt tillhandahållen omvärldsinformation och hur ny information assimileras till tidigare lagrad kunskap, dvs. ”how people are able to process, interpret and understand complex social information (Augoustinos & Walker 1995: 33). Fiske och Taylor beskriver schemateori som ett perspektiv som delvis bryter mot common-sense uppfattningen där människor i första hand uppfattar sig avläsa verkligheten på ett direkt och omedelbart sätt. Schemateori beskriver istället hur en omfattande kognitiv aktivitet pågår där människan själv är med och konstruerar verklighetsförståelsen genom den uppsättning 52
kognitiva strukturer som sorterar upp verklighetens kaos i ordnade kategorier. Dessa processer är i verksamhet både när det gäller enkla objekt och mer komplicerade sociala fenomen. När det handlar om kategorisering av sociala objekt som människor och händelser är kategorigränserna öppna och flytande. Kategorier på olika abstraktionsnivå innehåller olika mycket detaljrikedom. ”More abstract categories tend to be over-inclusive and do not provide the same richness of information, and lower-level categories are too detailed, requiring considerable cognitive effort” (Augoustinos & Walker 1995: 35). Enligt Höijer är kognitioner ”interpretations, conceptions, ideas, images and memories” (Höijer 1998b: 74). En jämförelse kan göras med den kognitiva beteendeterapeuten Anna Kåver som arbetar kliniskt med kognitiva metoder och kognitiva perspektiv. Hon beskriver kognition som något mer än verbala tankar. Kåver benämner vad som kan hänföras till de kognitiva funktionerna och räknar upp varseblivning/perception, uppmärksamhet, minne, begreppsbildning, verbala tankar, resonerande, problemlösning, drömmar, mentala bilder och fantasier (Kåver 2006: 94). För att strukturera denna bild av vad kognitioner kan vara, så vill jag göra en distinktion och skilja mellan de grundläggande schemastrukturerna å ena sidan och själva tankeinnehållet å andra sidan, även om dessa är oupplösligt förbundna med varandra. 2.4.8. Bottom up – top down Schemateori fokuserar på interaktionen i vardagens meningsprocesser, där schemateorin tillhandahåller resonemang om ett samspel mellan två parallella processer. Perceptionen av verkligheten kan å ena sidan utgå från i förväg aktiverade tolkningsfilter enligt en top-down-process. Verkligheten kan också avläsas utifrån i första hand inkommande stimuli i form av datastyrd bottom-up-process. Enligt schemateori pågår dessa processer oupphörligt. För det mesta fungerar de integrerade mentala modellerna underlättande för vår orientering i världen, men ibland är förförståelsen alltför stel och styrande för en smidig tolkning av fakta. ”Categories and schemas allow us the comforting sense that we understand our world, and often they are accurate enough, although sometimes they are sadly mistaken” (Fiske och Taylor 1991: 97). I extremfall förnekas data till förmån för det egna perspektivet. Man ser det man förväntar sig att se. 35 Ett växande intresse bland forskare inom sociokognitiv teori har riktats mot processer där individen låter sig påverkas av 35 Sundén illustrerar med exemplet med älgjägare som helt övertygade tror sig se en älg och fyrar av skott mot något som visar sig vara en buske eller i värsta fall en drevkarl i jaktlaget. Se Sundén, Hjalmar (1969) Älgskyttar, helgon och exegeter: några religionspsykologiska essäer. Stockholm: Wahlström&Widstrand. 53
- Page 1 and 2: ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Psyc
- Page 3 and 4: Tomas Axelson FILM OCH MENING En re
- Page 5 and 6: Innehållsförteckning Förord 13 K
- Page 7 and 8: 4.3. Syn på film 90 4.3.1. Film oc
- Page 9 and 10: 7.4.1. Syfte och frågeställningar
- Page 11 and 12: Tabell 16. Betydelse av film för m
- Page 13: Förord Tack vare ett beslut av Hö
- Page 16 and 17: 1.1. Filmutbud i Sverige Vid en åt
- Page 18 and 19: 1.2. Syfte I min översikt över en
- Page 20 and 21: ans mot den gamla fienden i kampen
- Page 22 and 23: 1.3. Avhandlingens disposition Avha
- Page 24 and 25: dualiserade meningssystem, samt soc
- Page 26 and 27: 2003). I Norden har Oslo universite
- Page 28 and 29: Idag är situationen förändrad. E
- Page 30 and 31: en kulturkritisk roll i diskussione
- Page 32 and 33: I Sverige har ett vetenskapligt fä
- Page 34 and 35: tentiella frågor gör jag en begre
- Page 36 and 37: fattning som bär en tidens prägel
- Page 38 and 39: dimension. 28 För det tredje har j
- Page 40 and 41: Utifrån Hjalmar Sundén väljer ja
- Page 42 and 43: och diskontinuitet till en berätte
- Page 44 and 45: Bordwells utgångspunkter kring fil
- Page 46 and 47: film som fortsätter att förändra
- Page 48 and 49: Begreppet representation i Moscovic
- Page 50 and 51: Höijer lyfter också fram detta n
- Page 54 and 55: verklighetens många detaljer och d
- Page 56 and 57: Med schemakategorier skapas ett mer
- Page 58 and 59: 1995: 58). Kritiken riktar in sig p
- Page 60 and 61: En fördjupad diskussion om självs
- Page 62 and 63: trycket. Därmed undviker jag den b
- Page 64 and 65: ler enligt dig? dvs. momentet exist
- Page 66 and 67: livet utanför filmens tillfälliga
- Page 68 and 69: För det fjärde kan ett sociokogni
- Page 70 and 71: tidigare teorier som inspirationsk
- Page 72 and 73: intervjuaren svarar på. I enlighet
- Page 74 and 75: 1, innebär en detaljerad transkrip
- Page 76 and 77: 3.1.6. Att tolka tolkaren - en sjä
- Page 78 and 79: Enkäten innehöll också en uppsä
- Page 80 and 81: 3.4. Steg 3. Individuella intervjue
- Page 82 and 83: att jag ville lyssna på respondent
- Page 84 and 85: 3.6.2. Intern validitet Undersöker
- Page 86 and 87: meningsbyggnader och ibland osamman
- Page 88 and 89: KAPITEL 4. ENKÄT I detta kapitel p
- Page 90 and 91: nit mig i en läroprocess där jag
- Page 92 and 93: Nästan tre fjärdedelar har också
- Page 94 and 95: och arbete. Majoriteten anser dock
- Page 96 and 97: närmare hälften som ändå menat
- Page 98 and 99: 98 Över huvud taget filmer med hö
- Page 100 and 101: När det gäller den fortsatta anal
kognitiva strukturer s<strong>om</strong> sorterar upp verklighetens kaos i ordnade kategorier.<br />
Dessa processer är i verksamhet både när det gäller enkla objekt <strong>och</strong> mer<br />
k<strong>om</strong>plicerade sociala fen<strong>om</strong>en. När det handlar <strong>om</strong> kategorisering av sociala<br />
objekt s<strong>om</strong> människor <strong>och</strong> händelser är kategorigränserna öppna <strong>och</strong> flytande.<br />
Kategorier på olika abstraktionsnivå innehåller olika mycket detaljriked<strong>om</strong>.<br />
”More abstract categories tend to be over-inclusive and do not provide<br />
the same richness of information, and lower-level categories are too detailed,<br />
requiring considerable cognitive effort” (Augoustinos & Walker 1995: 35).<br />
<strong>En</strong>ligt Höijer är kognitioner ”interpretations, conceptions, ideas, images<br />
and memories” (Höijer 1998b: 74). <strong>En</strong> jämförelse kan göras med den kognitiva<br />
beteendeterapeuten Anna Kåver s<strong>om</strong> arbetar kliniskt med kognitiva<br />
metoder <strong>och</strong> kognitiva perspektiv. Hon beskriver kognition s<strong>om</strong> något mer<br />
än verbala tankar. Kåver benämner vad s<strong>om</strong> kan hänföras till de kognitiva<br />
funktionerna <strong>och</strong> räknar upp varseblivning/perception, uppmärksamhet,<br />
minne, begreppsbildning, verbala tankar, resonerande, problemlösning,<br />
drömmar, mentala bilder <strong>och</strong> fantasier (Kåver 2006: 94).<br />
För att strukturera denna bild av vad kognitioner kan vara, så vill jag göra<br />
en distinktion <strong>och</strong> skilja mellan de grundläggande schemastrukturerna å ena<br />
sidan <strong>och</strong> själva tankeinnehållet å andra sidan, även <strong>om</strong> dessa är oupplösligt<br />
förbundna med varandra.<br />
2.4.8. Bott<strong>om</strong> up – top down<br />
Schemateori fokuserar på interaktionen i vardagens meningsprocesser, där<br />
schemateorin tillhandahåller resonemang <strong>om</strong> ett samspel mellan två parallella<br />
processer. Perceptionen av verkligheten kan å ena sidan utgå från i förväg<br />
aktiverade tolkningsfilter enligt en top-down-process. Verkligheten kan också<br />
avläsas utifrån i första hand ink<strong>om</strong>mande stimuli i form av datastyrd bott<strong>om</strong>-up-process.<br />
<strong>En</strong>ligt schemateori pågår dessa processer oupphörligt. För det mesta fungerar<br />
de integrerade mentala modellerna underlättande för vår orientering i<br />
världen, men ibland är förförståelsen alltför stel <strong>och</strong> styrande för en smidig<br />
tolkning av fakta. ”Categories and schemas allow us the c<strong>om</strong>forting sense<br />
that we understand our world, and often they are accurate enough, although<br />
s<strong>om</strong>etimes they are sadly mistaken” (Fiske <strong>och</strong> Taylor 1991: 97).<br />
I extremfall förnekas data till förmån för det egna perspektivet. Man ser<br />
det man förväntar sig att se. 35 Ett växande intresse bland forskare in<strong>om</strong> sociokognitiv<br />
teori har riktats mot processer där individen låter sig påverkas av<br />
35 Sundén illustrerar med exemplet med älgjägare s<strong>om</strong> helt övertygade tror sig se en älg <strong>och</strong><br />
fyrar av skott mot något s<strong>om</strong> visar sig vara en buske eller i värsta fall en drevkarl i jaktlaget.<br />
Se Sundén, Hjalmar (1969) Älgskyttar, helgon <strong>och</strong> exegeter: några religionspsykologiska<br />
essäer. Stockholm: Wahlström&Widstrand.<br />
53