En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Hjalmar Sundén, kallade i sin perceptionsorienterade forskning om religiösa
upplevelser, dessa strukturer varseblivningsmönster eller referensramar
(Sundén 1959). Filmvetaren David Bordwell använder begreppet schemata
och cognitive maps (Bordwell 1985).
Av fyra olika skäl väljer jag för mitt eget vidkommande att tala om schema.
För det första utifrån min frågeställning som behandlar hur individer
konstruerar grundläggande värderingssystem och hur individer konstruerar
sin självbild. Dessa processer har schemateori intresserat sig för och schemaforskning
har skapat teoretiska modeller om kognitiva grundstrukturer hos
människan, inklusive ett fokus på det egna självet.
Ett annat skäl till att välja schemabegreppet är att begreppet har kommit
att bli alltmer vanligt förekommande och vedertaget jämfört med andra begrepp
som ”script”, ”frame” eller ”cognitive map” (Höijer 1995: 16).
Ett tredje skäl handlar om att relatera min egen forskning till delar av
svensk medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning där begreppet
kommit att användas i publikforskning.
För det fjärde för att delar av en filmvetenskaplig forskningstradition har
lyft fram schemateori. Forskare som David Bordwell och Janet Staiger har
bland annat utvecklat schemaorienterade teorier om publikens meningsskapande
aktivitet. Bordwell och Staigers modeller är dock teoretiskt och principiellt
hållna och bidrar inte empiriskt med publikforskning. Jag vill följa de
nordiska medieforskarnas i spåren som mer orienterar sig mot genomförda
publikstudier (Hagen 1998, Tonnesen 1998, Erstad 1998, Hake 2003, Rydin
2003 och Höijer 1998b).
Höijer har använt ett schemateoretiskt verktyg i sin analys av TV-publik
och av hur enskilda individer uppfattar programinnehåll. I sin studie Genreföreställningar
och tolkningar av berättande i TV (1995) utvecklar hon ett
schemainspirerat teoretiskt verktyg som jag återkommer till i avsnittet om en
egen schemateoretisk modell för filmtolkning (se kapitel 2.6. Egen teoretisk
utgångspunkt).
2.4.7. Schemateori och common-sense
Schemateorin understryker människans aktivitet i uppbyggandet av förståelsestrukturer
och individens egen konstruktion av hur verkligheten hänger
ihop. Schemaforskning syftar till att förstå hur människan lagrar socialt tillhandahållen
omvärldsinformation och hur ny information assimileras till
tidigare lagrad kunskap, dvs. ”how people are able to process, interpret and
understand complex social information (Augoustinos & Walker 1995: 33).
Fiske och Taylor beskriver schemateori som ett perspektiv som delvis
bryter mot common-sense uppfattningen där människor i första hand uppfattar
sig avläsa verkligheten på ett direkt och omedelbart sätt. Schemateori
beskriver istället hur en omfattande kognitiv aktivitet pågår där människan
själv är med och konstruerar verklighetsförståelsen genom den uppsättning
52