En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

har också fungerat som ett teoretiskt raster med vilket jag i analysen också
fått en fördjupad förståelse av delar av meningsskapandeprocessen hos individen
(se kapitel 3.1.5. Relation teori och empiri – abduktion).
Med denna bakgrund vill jag argumentera för kognitionsforskning som ett
teoretiskt redskap för en analys av individers filmtolkning. Sociokognitiv
teori placerar individen i ett tänkt samspel mellan socialt och kulturellt sammanhang
och individens kognitiva processer. Men det största utrymmet teoretiskt
och empiriskt ger jag det kognitiva perspektivet till vilket vi nu vänder
oss.
2.4.3. Kognitiv psykologi – bredd och precisering
I en genomgång av kognitionsforskning beskriver socialpsykologerna Susan
T. Fiske och Shelley E. Taylor hur kognition varit ett meningsfullt begrepp
för att beskriva människors förståelse av omvärlden och det sociala samspelet.
Från tidigt 1970-tal har socialpsykologisk forskning adresserat frågan
och rubricerat detta som social kognition (Fiske och Taylor 1991: 11).
Psykologen Jerome Bruner pekar på hur den kognitiva revolutionen har
bidragit med teoretiska befruktande perspektiv utanför psykologiämnet och
inspirerat antropologi, filosofi, litteraturvetenskap, språkteori för att nämna
några discipliner (Bruner 1986: 2). 34 Idag har Peter Gärdenfors aktivt lyft
fram kognitionsforskningens beröringspunkter med meningsskapande processer
och kulturell verksamhet. ”Människan är ständigt på jakt efter mening
– inom livets alla områden” (Gärdenfors 2006: 7). Kognitiv psykologi har
som jag tidigare visat även inspirerat filmvetenskap där teoretiska modeller
för filmreception och filmförståelse givits allt större utrymme (Bordwell
1989, Staiger 1992, Persson 2000).
Antropologen Bradd Shore argumenterar för att medieproduktioner tjänar
både deskriptiva och preskriptiva syften i samtidskulturen genom att utgöra
mentala modeller som på samma gång är kulturellt och individuellt existerande.
”They live within each of us as private forms of feeling and thought.
And they inhabit our public spaces, as models-in-the-world” (Shore 1998:
19).
Mycket kritik har riktats mot kognitionsforskningens benägenhet att reducera
människans sociala kognition och det komplexa sociala samspelet till
informationsprocesser. Två forskare som Fiske och Taylor svarar på kritiken
att det helt frankt handlar om en viss mentalism, om man som forskare vill
ha någon seriös ambition att förstå vad som händer inne i ’the black box’, i
medvetandet.
34 Inom religionsbeteendevetenskaplig teoriutveckling i Sverige kom religionspsykologen
Hjalmar Sundén att tillämpa ett psykologiskt kognitivt perspektiv vid utvecklingen av den
rollteori han presenterade i sitt arbete Religionen och rollerna (Sundén, 1959).
49