En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

Begreppet representation i Moscovicis mening skulle vara möjligt för mig att
använda. Jag har dock valt att laborera med ett näraliggande begrepp –
schema – ett begrepp som ringar in de kognitiva processer som hjälper individen
att mentalt hantera objekt, personer, händelser och föreställningar samt
att kategorisera dessa enligt kognitiva strukturer (för en diskussion om begreppsval
och dess teoretiska konsekvenser, se 2.4.6. Val av begreppet
schema).
2.4.2. Medie- och kommunikationsvetenskap och kognition
Avsaknaden av kognitiva teoretiska perspektiv som komplement till övrig
medieteori formuleras också inom delar av nordisk och svensk medie- och
kommunikationsvetenskaplig forskning i en diskussion om vad som bör
hanteras av medieforskare med ambitionen att studera mediekonsumtion.
Medieforskaren Göran Eriksson pekar på de teorier som utvecklats inom
kognitiv psykologi och som har kallats the Cognitive Revolution.
48
Here, the task for media audience research would be to identify what could
be described as more general mental/cognitive frames or schemata involved
in the process of media consumtion (Eriksson 2006: 41).
Trots denna kognitiva revolution inom flera vetenskapliga fält så har många
svenska forskare inom medie- och kommunikationsvetenskap förhållit sig
avvaktande till kognitiva perspektiv och avstått från att komplettera med
möjliga perspektiv från kognitiv teoriutveckling. Eriksson noterar den relativa
bristen på teoretisk nyfikenhet kring ’the dynamics of mind’. Birgitta
Höijer har tolkat den avvaktande hållningen bland medieforskare som knutet
till mångas rädsla att hänfalla åt individualism och mentalism om man befattar
sig med psykologi (Höijer 2000: 43).
Höijer har utvecklat modeller för kognitiva tolkningsprocesser vid mediekonsumtion
(Höijer 1989, 1990, 1995), liksom en handfull andra skandinaviska
forskare från olika discipliner såsom psykologi, pedagogik och medie-
och kommunikationsvetenskap (Erstad 1998, Wahldahl 1998, Hagen 1998).
Jag vill bidra till denna utveckling.
Höijer har formulerat samspelet mellan kultur och kognition som tre kontexter;
1) en socio-historisk process, 2) en socio-kulturell interaktion med
omvärlden och 3) inre psykiska processer (Höijer, 1998c: 169).
Höijers forskning har haft stor betydelse för mig som inspiration både teoretiskt
och empiriskt. Denna vilja att kombinera sociala perspektiv med ett
intresse för inre kognitiva processer har varit en vägledande teoretisk utgångspunkt
i mitt avhandlingsprojekt. Det har styrt mitt fokus mot vissa
teoretiska aspekter i meningsskapandeprocessen såväl som uppläggningen av
materialinsamlingen. Denna inriktning har fungerat abduktivt och hjälpt mig
att försöka utveckla specifika teoretiskt aspekter. Intresset för det kognitiva