En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

2.4. Sociokognitiv forskning
Kognitionsforskning rymmer många schatteringar. En del av kunskapsfältet
innefattar en mer naturvetenskapligt orienterad neuropsykologi och betoning
på hjärnans struktur och konstruktion (Neisser 1967, Reisberg 2006, Gärdenfors,
2005, 2006, Sörensen 2007). I en annan del av det vetenskapliga spektrat
laboreras med mer sociala aspekter som diskurser och kulturellt tillhandahållna
tolkningsmönster (van Dijk 1998, Moscovici 1995 och 2000). Socialpsykologiskt
orienterad kognitiv teori lyfter fram kulturella och samhälleliga
diskurser som väsentliga för tillblivelsen av tolkningsmönster hos
individen. Sociala processer formuleras genom kognitiva strukturer av individer,
i en given historisk situation (Cole 1996, Hagen, 1998, Höijer 1998c).
Jag vill framför allt orientera mig mot den del av sociokognitiv teori där
den omgivande kulturens roll för individens tillägnelse av en kognitiv tolkningsrepertoar
lyfts fram. Dvs. ett perspektiv som behandlar individens tolkningsmönster
och relaterar detta till individens sociala kontext tillsammans
med individens historiska förutsättningar.
2.4.1. Samhälle, diskurs och en kognitiv dimension
Den holländske diskursteoretikern Teun van Dijk är kritisk till många
diskursteoretikers ovilja att laborera med perspektiv som inkluderar ett intresse
för den kognitiva dimensionen. ”Much contemporary discourse analysis
is socially (or rather ’interactively’) oriented and ignores the crucial cognitive
dimension of language use and social practices” (van Dijk 1998: 10).
Han inlemmar teoretiska perspektiv från kognitiv teoriutveckling och integrerar
i sin diskurs- och ideologiteori individens kognitiva organisation av
omvärlden med hjälp av sociala schema. ”People have ideal, abstract or prototypical
schemata for the structures of a chair, an event, a story, people,
groups as well as social structures” (van Dijk 1998: 57).
Den franske socialpsykologen Serge Moscovici menar liksom van Dijk,
att samhället inte enbart ska studeras som ett ekonomiskt eller ett politiskt
system utan bör även studeras som ett tänkande system (Moscovici 2000).
Detta rör hegemoniska strukturer av övergripande karaktär till betydligt mer
differentierade tankesystem som karakteriserar subgrupper inom ett större
kollektiv. Moscovici lyfter fram massmedia som en faktor i samhället som
leder till ett ökat utbud av formulerade uppfattningar. Individen är hela tiden
insatt i ett sammanhang av kollektiva representationer ”och det är inom ramen
för dessa som individen tänker och ger uttryck för sina känslor” (Moscovici
1995: 62).
Han argumenterar för att socialpsykologin bör inrikta sig på det kognitiva
universum som skapas av common-sense-kunskap. Här kan sociokognitiv
teori bidra med perspektiv, ”how ordinary people create and use meaning to
make sense of their world” (Augoustinous & Walker 1995: 141).
47