En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

film som fortsätter att förändras under livet. ”Schemata continue to change
through an individual’s lifetime” (Staiger 1992, 64).
2.3.5. Film och empirisk publikforskning
Inom svensk filmvetenskap har Per Persson pläderat för att komplettera en
sedan länge dominerande textfokuserad, poststrukturalistiskt orienterad
filmvetenskaplig forskning med empirisk publikforskning där psykologisk
teori borde kunna vara ett bärande inslag. Persson gör en självkritisk jämförelse
mellan filmvetenskaplig ämnestradition och medie- och kommunikationsvetenskap,
där publikstudier länge haft en hemvist.
46
In contrast to mass media studies, cinema studies refused to consider empirical
methods to study reception (historical, psychological, ethnographical or
sociological) (Persson 2000: 12).
Persson utvecklade i sin avhandling en filmvetenskaplig teoretisk begreppsapparat
kring det han kallar spectator psychology. Han kombinerade receptionsansatser
i kognitiv riktning med psykologiska principer för konstruktion
av mening med en särskild tonvikt på filmåskådarens disposition och vardagsliv
som en viktig ingrediens (Persson 2000: 55).
Persson avslutade sin avhandling med en uppmaning till filmvetenskapliga
forskare att våga gå utöver textanalyser och intressera sig för generella
meningsprocesser genererade hos filmpubliken så som den ser ut till vardags,
”to a larger group of situated, flesh-and-blood spectators out there in
the world” (Persson 2000: 298). Men då måste också filmvetenskap börja
utveckla metoder för empiriinsamling, ”not to vaporize theory, but to strike a
more nuanced balance between theory and empirical work than has been the
case in cinema studies so far” (Persson 2000: 300).
Den riktning Persson pekat ut för publikstudier där ett helhetsgrepp kopplas
med en kombination av psykologiska perspektiv på individen tillsammans
med kommunikationsprocesser och den socio-kulturella kontexten
menar jag ligger i linje med den forskningsdesign som min studie försökt
hålla samman. Det efterlyser även Janet Staiger när hon diskuterar hur man
inom receptionsstudier gör klokt i att orientera sig mot olika teoribildningar.
Ibland fokuserar man den sociala kontexten och ibland tar man fasta på individens
kognitiva processer (Staiger 1992: 62).
I min avhandling har publikens meningsskapande stått i centrum och presentationen
av de empiriska resultaten har givits generöst med utrymme då
empiriska receptionsstudier om filmpublik efterlysts både i Sverige och internationellt
(Persson 2000, Marsh 2004, Deacy 2005).