En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

hällets skräck för kvinnlig sexualitet (Bordwell 1989: 9). En film kan med
andra ord ofrivilligt vara en exponent för en typisk tidsanda, beröra ett symptom
eller motiv som lever ett undertryckt liv i samtidskulturen. Filmåskådaren
tycker sig då uppfatta något symptomatiskt närvarande i en film på ett
sätt som en regissör eller producent inte haft som avsikt.
Med en distinktion mellan implicit och symptomatisk mening kan individuella
exempel lyftas fram där publiken gör en kreativ och avancerad tolkning
som går utöver produktionsteamets avsikter. Enligt Stuart Halls förståelse
av kommunikationsprocessen berör detta en potentiell konflikt mellan
produktionsledets kodning och receptionsledets avkodning (Hall 1980). Enligt
Hall kan mottagaren av ett medieinnehåll uttrycka olika avkodningsalternativ
såsom bl.a. dominerande avkodning eller oppositionell avkodning.
Bordwells taxonomi ger utrymme för identifiering av publikens kreativitet
och tolkningsprocesser av oppositionell karaktär.
I mina analyser av filmsamtalen återkommer en diskussion om tolkningar
på explicit, implicit respektive symptomatisk nivå framför allt i presentationen
och analysen av fokusgruppsamtalet kring filmen Kontakt (1997) (se
kapitel 5.2.4. Tolkningsalternativ utifrån tolkningshorisont).
2.3.4. Film, schema och perceptuell beredskap
David Bordwell drar samman flera aspekter av kognitiv teori som också är
en teoretisk utgångspunkt för mitt eget synsätt i föreliggande avhandling.
The perceiver in effect bets on what he or she takes to be the most likely hypothesis.
Like all inferences, perceptual experience tends to be a little risky,
capable of being challenged by fresh environmental situations and new
schemata. After some interval, a perceptual hypothesis is confirmed or disconfirmed;
if necessary, the organism shifts hypothesis or schemata. This cycle
of perceptual-cognitive activity explains why perception is often a skilled,
learned activity; as one constructs a wider repertoire of schemata, tests them
against varying situations, and has them challenged by incoming data, one’s
perceptual and conceptual abilities become more supple and nuanced (Bordwell
1985: 31).
Detta täta citat med flera teoretiskt laddade begrepp kring kognition och dess
dialektiska karaktär understryker behovet av empiriska exempel på hur detta
kan förstås i en analys av filmpublikens sätt att ta till sig film.
Filmvetaren Janet Staiger lyfter fram värdet av kognitionsforskning tilllämpat
på filmstudier utifrån premissen att individen tänker ”through organised
clusters of meaning: schemata” (Staiger 1992: 64). Staiger understryker
hur människor växer upp i samhället och internaliserar schematiska strukturer
som inbyggda perceptuella förväntningar. Staiger pekar också på individens
psykologiska kreativitet och skapandet av nya hypoteser i mötet med
45