En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

för en intervjuande forskare (Kallenberg & Larsson 2000:82). Med mina
samtal om filmer och existentiella frågor har jag inte kunnat mer än antyda
vissa mönster och en del tyngdpunkter hos respektive individ kring det som
vederbörande valt att förmedla till mig av sin livsåskådningsmässiga världsbild.
Med dessa reservationer gjorda har jag skapat en profil av var och en av
de intervjuade där jag kunnat se att olika personer lagt tyngdpunkten vid
vissa och inte vid andra existentiella frågor i ett samtal om sin favoritfilm.
Min utgångspunkt har varit att respektfullt och omsorgsfullt förmedla respondentens
egna brottningsfrågor så som de har framträtt.
2.2.4. Religion – en substantiell definition
I min stipulerade uppräkning av existentiella frågor finns också frågan om
människans relation till något gudomligt, dvs. en religiös dimension med en
grundläggande åtskillnad mellan verklighetens profana och sakrala aspekter
(Durkheim 1965). En forskare inom det religionsbeteendevetenskapliga fältet
har att ta ställning till i grunden två huvudstrategier för att definiera religion
som fenomen där man skiljer mellan substantiella och funktionella religionsdefinitioner
(Geels & Wikström 1999).
Varje definition medför för- och nackdelar (Furseth & Repstad 2005). En
funktionell definition tar fasta på vad religion kan ha för funktion i enlighet
med följande förslag där religion definieras som ”whatever we as individuals
do to come to grips personally with the questions that confront us because
we are aware that we and others like us are alive and that we will die” (Batson
& Ventis 1982: 7). Den funktionella definitionen är vid och fångar in
många olika mänskliga aktiviteter som kan förstås som religion. Det skulle
kunna ha varit lockande att granska människors sätt att konsumera film med
en funktionell religionsdefinition av Batson & Ventis’ ovan föreslagna typ,
och gå in på frågan hur man skulle kunna diskutera individers filmvanor som
ett möjligt funktionellt alternativ till religion. 29 Men denna väg har jag inte
valt. Jag vill istället granska hur relationen mellan filmgestaltningar och
individens personliga trosuppfattning kan se ut utgående ifrån en mer avgränsad
substantiell religionsdefinition.
Fördelen med en substantiell religionsdefinition är att den är relativt tydlig
med vilka element som ska ingå för att något ska uppfattas som religion
och att det därmed är lättare att hantera ett fenomen analytiskt. En substantiell
religionsdefinition stämmer också bättre med vad många människor allmänhet
uppfattar som religion. I många substantiella religionsdefinitioner
specificeras ”trosföreställningar om en annan värld – verkligare än den synliga
– och individuella, kulturella och moraliska uttryck för dessa” (Geels &
Wikström 1999: 14).
29 Detta gör John C. Lyden i sin bok Myths, Morals, and Rituals. Film as Religion (2003).
39