En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

tentiella frågor gör jag en begreppsbestämning av vad jag i det här sammanhanget
förstår som en existentiell fråga.
Anders Jeffner definierade på sin tid livsåskådning enligt följande:
34
Med en persons livsåskådning menas personens centrala värderingssystem
och personens grundhållning och den del av det personen anser sig veta om
sig själv och sin omvärld vilket påverkar hans (sic) centrala värderingssystem
eller grundhållning på ett sätt som personen är beredd att acceptera (Jeffner
1976: 18).
Definitionen innehåller tre komponenter som på olika sätt berörs av de flesta
forskare inom svensk livsåskådningsforskning. För det första ingår ett system
av normer och värderingar av grundläggande art. För det andra ingår
teorier och övertygelser som har betydelse för individens övergripande bild
av hur världen hänger ihop. För det tredje ingår en grundhållning som en
känsla inför livet, närmast en psykologisk disposition med en viss grundton
och känslomässig attityd.
Kjell Kallenberg och Gerry Larsson poängterar skillnaden mellan det som
i livsåskådningsforskningen kan hanteras som å ena sidan kognitiva strukturer
med föreställningar om livet och å andra sidan frågan om grundhållning
som hör till en emotiv dimension, ”ett svar på frågan hur det känns att leva”
(Kallenberg & Larsson 2000: 79). Olika forskare har arbetat vidare både
teoretiskt och empiriskt kring dessa tre komponenter. Vissa har ett fokus på
teoretiska övertygelser, normer och värderingar (Thorsén 1997, Morhed
2000). Andra försöker fördjupa frågan om grundhållning (Kallenberg &
Larsson 2000, Westerlund 2001).
För min egen del ligger frågan om grundhållning, den känslomässiga
aspekten av livsåskådningsforskningen, utanför min avgränsning med
avhandlingen. Jag har valt ett fokus framför allt på föreställningar av mer
kognitiv karaktär. Därför koncentrerar jag mig på de delar av livsåskådningsfältet
som berör individens teoretiska bild av världen samt värderings- och
normsystemet, dvs. de aspekter som jag kan hantera inom ramen för föreställningarnas
värld, som delar av mentala strukturer.
2.2.2. ’Det meningsskapande djuret’
”Människan är det meningsskapande djuret”, slår Peter Gärdenfors fast
(Gärdenfors 2006: 151). Han gör en distinktion mellan två olika aspekter av
begreppet mening som han vill hålla samman till en helhet. Gärdenfors tydliggör
en skillnad mellan dels en semantisk aspekt kring ord och berättelser
som handlar om ’betydelse’, dels en aspekt som mera berör förståelsen av
handlingar i bemärkelsen ’syfte’ eller ’avsikt’ (Gärdenfors 2006: 11). Denna
sammanhållna förståelse av meningsbegreppet är intressant då betydelsen av