En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

spelar som tillhandahållare av föreställningar och verklighetsuppfattningar är
viktig i sammanhanget.
I Sverige har Ulf Sjödin undersökt den ”långsamma och stabila förändringen
till mer individualiserade trosformer” (Sjödin 2001: 73). Han framhåller
att frågan om vilken mening människor skapar utanför aktiviteter i
kyrkor och samfund är intressant ur ett snävare forskningsperspektiv men
också ur ett bredare samhällsperspektiv. ”På vilket sätt får dessa individer
sina liv ’att gå ihop’, att bli meningsfulla?” (Sjödin 2001: 73). Jag knyter an
till Sjödins resonemang om en individualiserad religion där människor idag
inte nödvändigtvis ”socialiserats in i en religiös tradition” utan skapar sig ett
meningssystem på egen hand (Sjödin 2001: 78). Detta utvecklar Anders
Sjöborg ytterligare i sin diskussion om individens prövande hållning inför
alla de alternativa föreställningar som står människan till buds på livsåskådningsmarknaden
(Sjöborg 2006: 26).
Lars Ahlin problematiserar frågan om hur generella samhällsförändringar
har förändrat efterfrågan på ”den typ av sammanhängande meningssystem”
som religionssociologisk teoribildning ofta utgått ifrån (Ahlin 2005: 13).
Ahlin diskuterar hur traditionella meningssystem samsas med nya former av
tro och frågar sig vilka grupper i samhället som kan tänkas vara indragna och
underkastade det självreflexiva projekt som handlar om att skapa sin egen
identitet i det senmoderna samhället (Ahlin 2005). Individualiseringen kan
uppfattas på olika sätt, både som något institutionellt påtvingat individen,
men också som frigörande för kreativa sätt att omstrukturera den sociala
verkligheten (Beck & Beck-Gernsheim 2002).
Mina frågeställningar vill bidra till dessa diskussioner genom att vidareutveckla
perspektiv som kan kasta ljus över vilka slags existentiella frågor
som hanteras av filmpublik genom filmkonsumtion. Huruvida detta sker
genom en bearbetning av existentiella frågor i generell mening eller genom
ett specifikt fokus på en transcendensdimension anser jag inte vara riktigt att
ringa in på förhand. Svaret på den frågan är föremål för analys utifrån resultatet
i den empiriska undersökningen och hänger ihop med hur existentiella
frågor definieras (se fortsatt diskussion med religionssociologisk utgångspunkt
i kapitel 7, om medierna som resurs, individualisering och självkult).
2.2.1. Empirisk livsåskådningsforskning
Den empiriska livsåskådningsforskningen har under flera decennier i Sverige
utvecklats med många olika infallsvinklar när det gäller perspektiv på fenomenet
livsåskådning (Jeffner 1976, 1988a, 1988b, Åkerberg 1987, Kallenberg,
Bråkenhielm & Larsson 1996, Bäckström 1997, Kallenberg och Larsson
2000, Morhed, 2000, Bråkenhielm 2001, Hamberg 2001). För att kunna
arbeta med frågan om film som resurs för tankar om existentiella frågor vill
jag därför beröra delar av det som empirisk livsåskådningsforskning i Sverige
utvecklat teoretiskt. Utifrån en genomgång av olika sätt att definiera exis-
33