En receptionsstudie om spelfilm, filmpublik och ... - Anpere

De meningsskapande processer jag problematiserar genom ett fokus på starka
filmupplevelser har eventuellt de begränsningar som Danièle Hervieu-
Legér reflekterar över. Är de exempel på individer som i första hand upplever
ett meningsskapande via mediekonsumtion på ett individuellt plan utan
tydliga referenser till situationer där man delar meningsupplevelsen med
andra? I mitt empiriska material blev jag överraskad över att starka filmupplevelser
i så begränsad utsträckning formulerades som delar av en social
upplevelse, med något undantag bland de tretton intervjuade.
Om detta är en omständighet som skulle kvarstå vid en genomfört representativ
studie om filmvanor, starka filmupplevelser och existentiella frågor,
så pekar det på en individualiserad meningsupplevelse som har beröringspunkter
med Hervieu-Legérs diskussion. En begränsning i konstruktion av
mening genom starka filmupplevelser handlar således om en avsaknad av
social interaktion kring dessa filmupplevelser.
Detta aktualiserar också frågan hur man ska bedöma den interaktion som
utspelades mellan mina respondenter och mig som forskare. Dessa filmupplevelser
delades med mig som lyssnare och intervjuare. De respondenter jag
har talat med har i dessa samtal manifesterat en lång rad resonemang om
existentiella frågor. Huruvida dessa existentiella dimensioner verkar hos
individen, utan att de formuleras för någon som ställer frågor om filmupplevelsen
och lyssnar på svaren, är i sig en forskningsfråga.
Genom mina samtal har mening konstruerats av ett antal respondenter indragna
i en forskningsprocess. Som utfrågare, lyssnare och samtalspartner
blir jag en viktig del av intervjuresultatet. Med mitt fokus på existentiella
tankar har mina samtal hjälpt till att konstruera något som inte externaliserats
av respondenterna på detta omfattande sätt tidigare.
För att kunna påstå det jag gör, att film tillhandahåller föreställningar som
berör existentiella frågor som inspirerar individen, måste själva filmsamtalet
också bedömas. Hur påverkas intervjuerna av att de genomförs av mig som
filmintresserad forskare, med ett särskilt intresse för meningsfrågor? Det
perspektiv jag som forskare väljer påverkar resultatet. Min bedömning är
dock att detta resultat inte är konsekvenserna av en tillfälligt igångsatt samtalsserie
mellan mig som filmintresserad religionssociolog och tretton individer.
Jag menar att dessa samtal pekar på en aspekt av filmbruk som inte
belysts tillräckligt tidigare. Film tycks kunna bidra till kognitiva – och känslomässiga
– processer på meningsnivåer av omfattande personlig betydelse.
7.2.5. Individualisering och självkult
Thorleif Pettersson karakteriserar en tilltagande individualisering som typiskt
för det moderna samhället, en sedan länge etablerad slutsats i sociologisk
teori. Petterson och många andra diskuterar identiteten som öppen, differentierad,
reflexiv och individualiserad (Pettersson 1994a: 200, Maia 2001:
38). Iakttagelsen om den stora betydelse som respondenterna tillmäter själv-
226